Elakartad lungsjuka hos grisar motverkas av immunitet

Bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae kan ge upphov till allvarliga lunginfektioner hos grisar, ibland med dödlig utgång. Vanligare är dock en kronisk form, utan tydliga tecken på sjukdom, som ofta upptäcks som brösthinneinflammationer i samband med besiktningen vid slakt.

Under 1990-talet minskade registreringen för brösthinneinflammationer vid slakt, men de har under senare år ökat igen och fler akuta utbrott av elakartad lungsjuka har rapporterats. Då bakterien kan orsaka allvarligt djurlidande och betydande ekonomiska förluster är det angeläget att förebygga uppkomsten av sjukdom. Marie Sjölund har i sitt doktorsarbete undersökt hur immunförsvaret påverkas av en infektion med A. pleuropneumoniae och hur detta påverkar grisens skydd mot nya infektioner.

Resultaten visar att antikroppsnivåerna i blodet hos suggor avspeglas i den mängd antikroppar som smågrisarna får i sig via råmjölken. Detta tyder på att smågrisar efter suggor med höga antikroppsnivåer skulle kunna vara bättre skyddade mot smitta och de utvecklade själva höga antikroppsnivåer då de exponerades för bakterien.

Marie Sjölund har också undersökt effekten av en tidigt insatt behandling. Det visade sig att det antibiotikum som gav bäst klinisk effekt lämnade grisarna oskyddade vid en återinfektion. Dessa grisar hade inte bildat antikroppar, vilket de grisar som var skyddade vid en återinfektion hade gjort. Slutligen undersöktes effekten av vaccination i en besättning. Dessvärre sågs ingen minskning i antalet insjuknade grisar under uppfödningen, men tillsammans med övriga åtgärder minskade frekvensen brösthinneinflammationer som registrerades vid slakt med tiden.

Sammanfattningsvis tycks förekomsten av antikroppar riktade mot A. pleuropneumoniae i blodet vara ett bra mått på immunitet mot sjukdomen. Detta öppnar för möjligheten att öka skyddet hos både diande och växande grisar genom att höja nivåerna av cirkulerande antikroppar hos suggorna och därmed öka mängden antikroppar i råmjölken. Detta måste dock göras utan att djuren blir sjuka, exempelvis genom vaccination av suggor, och det krävs att vaccinationen leder till en antikroppsstegring med antikroppar som skyddar mot sjukdom. Att vaccinera växande grisar kan också vara ett sätt att kontrollera infektionen, men vacciner som ger upphov till en skyddande immunitet måste utvecklas först.

Arbetet har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt. En längre sammanfattning på svenska finns på s. 59–62 i avhandlingen (se länk nedan).

Veterinär Marie Sjölund, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Actinobacillus pleuropneumoniae – A major respiratory pathogen in pigs.
Tid: Fredag den 3 december 2010, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Björn Lium, Veterinærinstituttet, Oslo, Norge
Mer information: Marie Sjölund, 018-67 40 00 (växel), Marie.Sjolund@sva.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002399/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.