Kvalitetsbegreppet förändrar uppfattningen om utbildning
Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt i diskussioner om utbildning har de innebörder det ges förändrats. Eftersom kvalitetsbegreppet tolkas på skilda sätt i olika sociala sammanhang utmanas tidigare utbildningssträvanden och leder i förlängningen till att den sociala uppfattningen om utbildning förändras. Så kan man, kortfattat, beskriva resultatet av Andreas Berghs doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet där han undersöker vad som händer när kvalitetsbegreppet börjar användas i skolans värld.
– Jag har fascinerats av hur snabbt ett begrepp som inte tidigare använts kan spridas för att plötsligt förekomma överallt där utbildning diskuteras, säger Andreas Bergh och berättar att han drivits av ett intresse att undersöka vilka konsekvenser detta kan leda till för utbildning.
Utbildningen påverkas
I sin avhandling, ”Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning”, undersöker Andreas Bergh hur begreppet kvalitet språkligt tar form i utbildning. Det empiriska materialet består av regeringstexter, skolmyndighetstexter samt intervjuer med representanter från tre olika huvudmän, två kommunala och en fristående.
Resultatet av studien pekar på att de olika innebörder kvalitetsbegreppet tilldelas står i ett spänningsfyllt förhållande, men att det över tid alltmer används i utbildning med de innebörder det har givits i andra sociala sammanhang. Rent språkligt sker en förskjutning från vad Andreas Bergh karaktäriserar som utbildningskvalitet i mer traditionell mening, till en allt större betoning av vad han sammanfattningsvis kallar resultatkvalitet, marknadskvalitet och systemkvalitet.
Mötet med eleven
– De nationella utbildningsdiskussionerna under 90-talet handlade i högre grad om mötet mellan lärare och elev, kunskapssyn, demokrati och bildning. Successivt har det dock alltmer kommit att handla om en betoning av system, resultat, måluppfyllelse, dokumentation, systematik och rättsäkerhet. På de lokala arenorna finns motsvarande dominansförhållanden som på de nationella arenorna, men där i ett mer konfliktfyllt förhållande mellan olika innebörder och aktörer.
Kontroll uppifrån
– Vi har gått mot ett utbildningssystem där mätning, bedömning och kontroll betonas. Det här leder till konsekvenser för utbildningspolitik och förvaltning på såväl nationell som lokal nivå, liksom för skolledare och lärare, som kanske inte var tänkta från början.
– Jag hoppas att vi kan få en diskussion om det mycket positivt laddade kvalitetsbegreppet, hur öppet det är för att tolkas på olika sätt. Min studie visar hur kvalitetsbegreppet används och förändras på olika arenor och vilket avtryck en statlig utbildningsreform kan ge lokalt. Den kan därför vara en grund för alla på olika nivåer att reflektera över vilket innehåll de ger begreppet kvalitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Bergh, 070-713 45 80.
