Sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning
Det är skolans och lärarens uppdrag att se till att elever utvecklar ämneskunskaper såväl som demokratiska förmågor. Resultaten i en ny avhandling från Linnéuniversitetet pekar på att demokratiuppdraget ges sekundär prioritet i skolans naturvetenskapliga utbildning.
Barbro Gustafsson som har skrivit avhandlingen menar att ett sätt att arbeta med såväl kunskaps- som demokratiuppdraget är att ge elever möjlighet att samtala i grupp kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Sådana sociovetenskapliga frågeställningar (SSI) kan exempelvis handla om genförändrade livsmedel, kärnkraft, kraftledningsdragningar, fosterdiagnostik eller förhöjd växthuseffekt till följd av vår livsstilsrelaterade användning av fossilt bränsle. Dessa komplexa frågor lämnar utrymme för såväl naturvetenskapliga argument som personliga värderingar och samhällsnormer. De erbjuder dessutom möjligheter att utveckla egen argumentation och ta hänsyn till andras.
Eftersom naturvetenskap, individ och samhälle förenas i frågeställningarna så skulle de också kunna bidra till att göra naturvetenskapliga studier mer relevanta och intressanta, säger Barbro Gustafsson. I avhandlingen undersöker hon möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.
Verktyg för demokratiuppdraget
Barbro Gustafsson säger att tidigare undervisningsforskning visat hur elever formulerar sig och underbygger ett naturvetenskapligt resonemang. Det är därför möjligt att med hjälp av tillgängliga analysmodeller och resultat säga något om styrkor och svagheter i det naturvetenskapliga resonemanget.
Hon menar att förmågan att kunna använda ämneskunskaper i argumentation och välgrundat beslutsfattande visserligen utgör en delmängd av de eftersträvade demokratiska färdigheterna. Demokratiuppdraget är dock mer omfattande än så, eftersom man förutom ämneskunskaper även förväntas utveckla förmågor som ifrågasättande, hänsynstagande och etisk reflektion. Om man som lärare eller forskare ska kunna utveckla, bedöma och utvärdera såväl ämneskunskaper som demokratiska förmågor behövs då redskap anpassade för att undersöka denna mångfald av aspekter.
I avhandlingen presenteras därför verktyget ”DEQUAL” med vars hjälp elevers gruppsamtal kan analyseras med avseende på demokratiska kvaliteter. En första analys av åtta samtal där elever utan lärares närvaro diskuterar ett sociovetenskapligt tema visade att eleverna förde engagerade och respektfulla samtal där de hjälpte varandra att utveckla argumenten.
Demokrati-samtal kräver vägledning
Uttryck för nya insikter och erfarenheter förekom däremot sparsamt, och trots att riktlinjerna inför samtalsuppgiften betonade vikten av att lyfta fram olika argument så ifrågasattes sällan andras uttalanden. En sammanfattande slutsats är att utveckling av demokratiska samtalskvaliteter kräver vägledning, inte minst när det gäller att uttrycka flera synpunkter och utmana andras argument.
Barbro Gustafsson, som har en bakgrund som 4–9-lärare i biologi och kemi, är sedan år 2000 anställd som universitetsadjunkt i biologididaktik vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet. Hon har en licentiatexamen i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Kalmar 2007, och är sedan januari 2008 doktorand i pedagogik vid Linneuniversitetet.
Avhandlingen Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning försvarades 10 december.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Barbro Gustafsson, telefon: 0470-708119 eller e-post: barbro.gustafsson@lnu.se.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
