Dubbdäckskörning påverkar immunförsvaret

Partiklar som rivs upp av dubbdäck har en direkt påverkan på proteiner i kroppens immunförsvar. Det framgår av en studie vid Linköpings universitet som därmed ger en möjlig förklaring till de hälsofarliga effekterna av att andas in sådana partiklar.

Forskare i Arbets- och miljömedicin under ledning av Anders G. Ljungman har tidigare visat att partiklar från dubbdäck kan orsaka ett antal inflammatoriska händelser i makrofager, som är frontsoldater i vårt immunförsvar. Deras uppgift är att angripa främmande ämnen som försöker ta sig in i kroppen, inte minst via luftvägarna.

I en artikel i tidskriften Chemical Research in Toxicology rapporterar de nu den första detaljerade undersökningen av hur makrofagernas proteiner reagerar när de exponeras för partiklar från vägbanorna.

-Våra resultat ger ytterligare argument för att begränsa effekterna av dubbdäcksanvändning och en bättre förståelse av sambanden mellan luftburna partiklar och hjärt- och lungsjukdomar, säger Anders G. Ljungman.

Av tio analyserade proteiner minskade sju medan tre ökade. De som ökade var proteiner som är förknippas med inflammationer, de som minskade var sådana som tvärtom är inblandade i anti-inflammatoriska processer och andra viktiga cellfunktioner.

Resultaten är betydelsefulla eftersom inflammationer spelar stor roll vid hjärt- och lungsjukdomar.

Studien utfördes i laboratoriemiljö med mänskliga vita blodkroppar som differentierats till makrofager av samma typ som finns i lungblåsorna. De utsattes för partiklar, 4 till 8 mikrometer i diameter, av asfalt och granit som rivits upp i en vägsimulator. Efter 18 timmar analyserades proteinerna med hjälp av elektrofores och masspektrometri.
 
Artikel: Wear particles from studded tires and granite pavement induce pro-inflammatory alterations in human monocyte-derived macrophages: A protein study av Helen Karlsson, John Lindblom, Bijar Ghafouri, Mats Lindahl, Christer Tagesson, Mats Gustafsson och Anders G. Ljungman. Chem. Res. Toxicol. ASAP, December 2010. http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/tx100281f
Kontakt:
Anders G. Ljungman, docent, Arbets- och miljömedicin
010-103 14 81, anders.ljungman@liu.se