Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den 13 december firas Lucia med lussekatter, glögg och luciatåg. För många ungdomar blir det en festlig natt – precis som det var långt innan Luciatågen fanns.

 Agneta Lilja är lektor i etnologi och prefekt för institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola.

Vem är Lucia?
– Lucia är en blandning av olika föreställningar. Dels kan Lucia härledas till helgonet och martyren som dog på Sicilien år 304. Dels kan hon härledas till en legend som säger att Lucia egentligen var Adams första hustru – en ondskefull figur med kopplingar till djävulen. Den ljusklädda Lucia vi känner till i dag har i huvudsak uppkommit under 1900-talet i Sverige, men finns dokumenterad redan från 1760-talet.

Det är framför allt skolan och olika typer av föreningar som har bidragit till att vi firar Lucia som vi gör. Men att det är ungdomars festhögtid är inget nytt. Redan för 100 år sedan, i bondesamhället, firade ungdomar Lucia, eller Lusse långnatt som natten kallades eftersom den enligt dåtidens kalender var årets längsta.

– Under kvällen drog ungdomsgäng runt och härjade på byn, de skrämde människor och tiggde mat och brännvin. Men det här var integrerat i samhället och även om folk blev irriterade så uppskattade de ändå buset eftersom det bekräftade att man fanns. Men när vi allt mer flyttade in i storstäderna försvann den här typen av upptåg. Det fungerar helt enkelt inte i en stadsmiljö, utan bygger på att man känner varandra.

Så dagens Luciatåg är en snällare variant? 
– Ja, betydligt snällare. Luciatåget är en konstruktion som passade bättre i stadsmiljön. Tidigare tågade stjärngossar på trettondagen, som firas till minne av de tre vise männen, men det slog man ihop med firandet av Lucia. Under åren har det dykt upp fler och nya figurer i tågen, som pepparkaksgubbar och tomtar. Men man ska också komma ihåg det inte är något nytt att ungdomar festar på Lucia, det har de alltid gjort.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera