Arbetslösheten bland unga minskar – men inte de kommunala insatserna
När arbetslösheten bland ungdomar sköt i höjden på 90-talet inrättade många kommuner särskilda verksamheter för att hjälpa dem. Sedan dess har arbetslösheten bland unga minskat men det har inte de kommunala insatserna.Idag riskerar socialtjänstens stöd till unga arbetslösa att vara till större nytta för den egna verksamheten än för ungdomarna själva. Det menar Katarina Hollertz vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram en avhandling i socialt arbete.
Kommunal verksamhet riktad mot unga med försörjningsproblem har gått från att vara mycket begränsad till att bli en självklarhet bland svenska kommuner. Men det finns, enligt Katarina Hollertz, nackdelar med att låta verksamheten skötas av Socialtjänsten.
– Det är problematiskt att koppla samman hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden med försörjningsstöd, säger hon.
Som exempel nämner hon ett moment 22: om hjälpen är för bra och attraktiv så finns risk för att fler ungdomar vill ta del av den, vilket i sin tur innebär fler socialbidragstagare. Ett annat problem är den stigmatisering som det innebär för ungdomar att ha med socialtjänsten att göra.
– Många ungdomar skäms över att ta emot hjälp från socialen, säger Katarina Hollertz.
Men varför drivs då stödverksamhet för unga arbetslösa inom socialtjänsten?
– Verksamheten byggdes upp för att snabbt hjälpa de ungdomar som hamnade mellan stolarna när ungdomsarbetslösheten ökade på 90-talet. Men i takt med att ungdomsarbetslöshet har blivit ett prioriterat insatsområde så har den blivit något av en lönsam affär för många socialförvaltningar. Därför avvecklar man inte verksamheten, även om det varit möjligt. Socialförvaltningarna har ett intresse av att ägna sig åt detta eftersom det tillåter dem att växa som organisation och stärka professionella grupper, menar Katarina Hollertz.
Idag får arbetslösa ungdomar hjälp parallellt från flera olika instanser – försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och komvux. Mest anmärkningsvärt tycker Katarina Hollertz det är att man inte samverkar bättre inom de kommunala verksamheterna, det vill säga skolan och komvux.
– Om man hade samverkat bättre skulle det finnas mer resurser till stödverksamhet i skolan, där de hade gjort bäst nytta.
Katarina Hollertz har studerat den kommunala stödverksamheten i Helsingborg, Karlskrona, Järfälla och Jönköping.
Kontaktinformation
Katarina Hollertz disputerar den 17 december kl 10.15 i sal U202 på Campus Helsingborg. Avhandlingens titel är ”Problemen förgår – lösningarna består – Organisering av kommunala insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem”.
Hon nås på telefonnummer 0049-160-433 4983, 0706-14 85 66 (från onsdagen den 15 december) eller katarina.hollertz@soch.lu.se
