Scenografin som bärare av samtida frågor och bildvärldar
Knut Ström var scenograf och verksam i Göteborg mellan åren 1919 och 1960. Trots hans epokgörande scenografier är han ganska okänd. En avhandling från Göteborgs universitet behandlar hans arbete och visar på möjligheten att se, förstå och förklara hur bilder kan vara verksamma i ett samhälle där försök görs att skapa demokratiska strukturer och plats för konst.
Knut Ström (1887–1971) var pionjär och revolutionär inom scenkonsten. Född i Piteå, utbildad i Stockholm och försedd med ett ”uppkäftigt” sinnelag gjorde han en häpnadsväckande karriär. Knut Ström var verksam i Tyskland under 1910-talet och kom till Göteborg 1919. Han var en kreativ kraft som satte sin prägel på stadens teaterliv under lång tid. Först arbetade han på Lorensbergsteatern till 1934 och därefter på Göteborgs stadsteater fram till 1960.
– Avhandlingen är ett konst- och bildvetenskapligt arbete inom teaterns område. Jag hoppas på givande möten över ämnesgränserna. Genom kunskap om hur Knut Ströms historia och tidiga verk konstruerades kan man öka förståelsen av hans mångfacetterade bildvärldar, säger avhandlingens författare Astrid von Rosen.
De visuella uttryck Knut Ström skapade var del i ett tydligt genombrott för ett nytt sätt att göra scenografi i Sverige. Det visuella var laddat och hans arbeten fick hård kritik men också applåder inför öppen ridå. Tidens politiska incitament, strävan efter en demokratisk teater, var en viktig drivkraft för Knut Ström. Många av hans verk tar sig an utmaningen att skapa ”folkteater”, det vill säga nå en stor publik med det man tänkte sig var kvalitativ konst.
Knut Ströms dialogiska scenografi
En teaterhändelse kan aldrig återskapas men Astrid von Rosen har i en serie fallstudier strävat efter att komma relativt nära de sceniska verkens bildvärldar och sammanhang.
Avhandlingen visar inte bara ”att” utan också ”hur” Knut Ström stegvis utvecklade en egen stil där han arbetade med ett slags dialogisk scenografi i nära relation till publiken. Ett av resultaten är att han på egensinniga sätt utmanade filmen med en teaterkonst där färg, ljus, rörelse och drama samverkade. Scenografin blev på flera nivåer bärare av samtida frågor och bildvärldar. Detta märks exempelvis i uppsättningar som gjordes under andra världskriget.
Det har inte tidigare skrivits någon mera omfattande vetenskaplig text som berör Knut Ströms scenografi. I den empiriskt inriktade studien ingår ett stort antal scenografiskisser, fotografier, affischer och scenmodeller.
– Genom bilderna blir en central del av Sveriges och Göteborgs teater-, konst- och kulturhistoria åtkomlig på ett annorlunda och fördjupat sätt. Knut Ströms visuella uttryck hade en drivkraft och en kritisk potential som är både inspirerande och tankeväckande, säger Astrid von Rosen.
Kontaktinformation
Mer information:Astrid von Rosen, telefon: 0708–89 81 81, e-post: astrid.von.rosen@arthist.gu.se
Avhandlingens titel: Knut Ströms scenografi och bildvärld. Visualisering i tid och rum.
Tid och plats för disputation: fredag 17 december 2010, klockan 10:15, Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum
Fakultetsopponent: fil dr Hans Öjmyr
Beställning av av avhandlingen: Acta Universitatis Gothoburgensis, Box 222, 405 30 Göteborg, e-post: acta@ub.gu.se
