Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 december 2010

Julen firar vi med klappar och Kalle

Julklappar och mat står i fokus i de flesta hem under julen. Vi missar inte heller Kalle Anka klockan tre. Agneta Lilja, professor i etnologi vid Södertörns högskola, berättar om svenska jultraditioner.

Hur firar en svensk familj jul?
— Med mycket mat och julklappar. I dag är julbegreppet långt; man börjar fira med att dricka glögg, hänga upp julstjärnor och pyssla redan första advent. Förr förberedde man sig också, men det här var en arbetsam tid. Man skulle slakta grisen, brygga öl och så vidare. Till skillnad från förr har vi både tid och pengar att ha en längre ledighet runt jul.

Förr var det inte heller vidare stort fokus på julafton som i dag är kulmen av firandet. Det var i stället juldagen som var viktigast, då man tog det lugnt och gick i julotta. I många andra länder är juldagen fortfarande den dag man firar mest.

— Att man ändrat här har att göra med vår svenska lagstiftning. Man har förlängt ledigheten kring jul, de flesta i Sverige är arbetsfria på julafton, om man inte jobbar inom till exempel vård och handel. Det här gäller inte bara julen, utan alla våra aftnar som påskafton och midsommarafton.

Varför ger vi julklappar till varandra?
— Från början var det mest på skämt, man slängde in en träklamp till någon för att skoja. En del menar att ordet julklapp kommer från att man gav någon en skämtsam klapp, en smäll. Vid sekelskiftet blev det populärt att ge varandra presenter, ofta något handgjort.

Agneta Lilja berättar att  människor började få råd att köpa julklappar först efter 2:a världskriget, om än i betydligt mindre utsträckning än nu.

— I dag öser vi ut presenter, det ser inte ut att finnas någon hejd och nya köprekord slås varje år. Men trots detta finns en stor medvetenhet, många väljer allt mer att ge gåvor som gynnar andra, till exempel plantering av ett träd någonstans för miljöns skull.

Kalle Anka, är han på väg att dö ut?
— Nej, det verkar som folk fortfarande tittar på det, trots att det finns andra möjligheter att se programmet. Jag tror det kan ha att göra med hur man delar in tid på julafton, många har valt att strukturera tiden efter Kalle Anka. Klockan tre så tittar man på Kalle och dricker glögg och fikar.

Text: Elin Melin, forskning.se 

Kontaktinformation
red@forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera