Inflammation kan göras cancerhämmande

–    Vår studie visar att reglering av tumörassocierad inflammation kan utnyttjas för att behandla cancer och att det finns en stor potential att utveckla HRG till ett läkemedel för cancerbehandling, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som menar att studien ger en rad nya och viktiga slutsatser.

–    Ett viktigt fynd är att HRG samverkar med effekten av kemoterapi, dvs. cellgifter, för att effektivt dämpa cancertillväxten.

Inflammation vid cancer består bland annat av så kallade tumörassocierade makrofager (TAMs), De vanligaste, M2–makrofager, stimulerar blodkärlstillväxt och dämpar kroppens immunsvar, vilket ger tumören ökad möjlighet att växa.  M1-makrofager hämmar däremot tumörtillväxt genom att aktivera immunceller, som är toxiska för tumören. Att kunna skifta M2-makrofager till M1-markofager är därför en attraktiv behandlingsstrategi för cancer.

Tidigare studier i Uppsalagruppen har visat att det kroppsegna blodplasma-proteinet HRG (histidine-rich glycoprotein) kan påverka blodkärlstillväxt i tumörer, men det är först nu som man kunnat visa att den effekten är beroende av inflammatoriska celler. Den nya studien visar att HRG kan omvandla inflammatoriska celler i tumören, från M2-makrofager, som gynnar tumörtillväxt, till M1-makrofager, som hämmar tillväxten. Forskarna visar också för första gången att M1-makrofager påverkar spridningen av tumör celler till sekundära organ (metastaser).

Forskarna undersökte tre olika sorters tumörtyper i mus för att visa att tumörer som producerar HRG växer långsamt och inte sprider dottertumörer. Den hämmande effekten sker genom att HRG påverkar M2-makrofager att övergå till M1-makrofager. En viktig del i HRG-mekansimen är minskad produktion av tillväxtfaktorn placenta growth factor (PlGF). M1-makrofagerna startar ett immunsvar mot tumören och minskar därmed tumörmassan. M1-makrofagerna saknar dessutom blodkärlsstimulerande förmåga.

–    Tumörblodkärl är ofta överstimulerade och fungerar dåligt, vilket underlättar för tumörceller att få tillgång till blodomloppet och sprida sig i kroppen till andra organ. Den normalisering av blodkärl som sker i närvaro av M1-makrofager gör det svårare för tumörceller att komma igenom kärlväggen och metastasera, säger Lena Claesson Welsh.

Slutligen visar författarna att HRG-mängden är kraftigt minskad i en lång rad cancertyper hos människa, vilket kan betyda att HRG har en naturlig hämmande funktion i cancerutveckling.

–    Nästa steg blir att hitta HRG:s bindningsställe på makrofagerna, så att det kan användas för läkemedelsutveckling. Vi undersöker också hur HRG-nivåerna i blodet förändras vid cancer, i samarbete med kirurger på Akademiska sjukhuset, säger Lena Claesson-Welsh.

Studien har genomförts i ett nära samarbete mellan en grupp vid Uppsala universitet ledd av Lena Claesson-Welsh, och en grupp i Leuven, Belgien, ledd av Peter Carmeliet.

Artikelreferens: Rolny et al. HRG inhibits tumor growth and metastasis by inducing macrophage polarization and vessel normalization through downregulation of PlGF. Cancer Cell online [Ref 1] (publiceras i januarinumret av pappersupplagan).

För mer information, kontakta Lena Claesson-Welsh, mobil: 070-167 9260 eller Charlotte Rolny 070-733 50 06 .
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se