Nytt forskningsrön ger hopp för cancerpatienter

Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor i västvärlden. Ärftliga mutationer i bröstcancergenerna BRCA1 ger en ökad risk för bröst- och äggstockscancer. Forskarna har hittat ett microRNA, som är små sekvenser i celler som styr generna, som bryter ner bröstcancergenen BRCA1.

Professor Thomas Helleday, som har lett forskningsgruppen, har stora förhoppningar om att upptäckten ska ge nya skräddarsydda cancerbehandlingar.

– Nu gör vi en storsatsning för att med nya metoder ta fram framtidens läkemedel mot cancer. Mycket av denna verksamhet görs idag på Stockholm SciLifeLab i samverkan med laboratorium för kemisk biologi på Karolinska. Trots att microRNA bara upptäcktes för några år sedan kan vi redan nu visa att de kan vara viktiga i cancerutveckling och potentiellt för att identifiera vilka patienter som kan svara på nya skräddarsydda behandlingar, säger professor Thomas Helleday.

Thomas Helleday leder en forskningsgrupp som tidigare tagit fram en ny revolutionerande metod att behandla bröst- och äggstockscancerpatienter med så kallade PARP-hämmare, ett läkemedel som effektivt kan döda den ärftliga formen av cancern, men utan att ge de biverkningar som cytostatika innebär. Behandlingsmetoden används i kliniska studier i hela världen, men har tyvärr bara gett hopp åt de fåtal patienter som har en ärftlig cancer.

– Vår nya upptäckt kan göra att fler patienter får bättre behandling. Rent tekniskt är det så att man har tidigare känt till att också andra cancrar har tappat BRCA1 proteinet, men man har inte kunnat förklara hur eller hur man lätt ska kunna identifiera dessa patienter. Vi har nu funnit ett sätt som kan bidra till det, säger Thomas Helleday.

Thomas Helleday fick nyligen ett stort anslag på cirka 23 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet (ERC) för att utveckla ett nytt sätt att framställa läkemedel. Helleday utvecklar nya sätt att låta olika forskningsfält samverka.

– Vi som arbetar är bland annat läkemedelskemister, molekylärbiologer, läkare, matematiker och storskalig screening. Samverkan kommer göra att vi mer effektivt kan ta fram aktiva substanser, säger Thomas Helleday. 

De nya resultaten publiceras i veckans nummer av den ansedda tidskriften Molecular Cell.

Ytterligare information

Thomas Helleday, professor molekylärgenetik, Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, och Gray Institute for Radiation Oncology & Biology, University of Oxford, tfn 08-16 2914, mobil 0735122971, e-post helleday@gmt.su.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.