Snöras och hårda slag kan leda till akuta epiduralblödningar

Anna Josephson är specialistläkare i neurokirurgi och professor i neurovetenskap vid institutionen för Neurovetenskap på Karolinska Institutet. 

Vad är en hjärnskada?
— En hjärnskada är en skada på nervceller eller nervcellsutskott, eller på fett som omger nervcellsutskotten. En förvärvad hjärnskada kan till exempel uppkomma efter trauma, hjärnblödningar och syrebrist i hjärnan, säger Anna Josephsson.

Hur upptäcks den här typen av skador?
— En hjärnskada kan upptäckas antingen i samband med ett förändrat beteende eller med hjälp av en objektiv undersökningsmetod, som till exempel undersökning med magnetkamera. Ofta utförs undersökningar på grund av symtom eller smärta någon annanstans i kroppen och det är därför viktigt att en läkare kan koppla samman magnetkamerafynd och symtom.

Vad händer om man får ett slag, eller isblock, mot huvudet?
— Får man en så kraftig smäll att skalpen spricker kommer blodet bokstavligen att spruta. Blödningen går inte att stoppa enbart genom tryck, utan såret måste sys. Men man kan också få en fraktur på kraniet och en blödning inuti eller runt hjärnan.

Något av det mest akuta som kan hända är att man får en spricka i kraniet så att benskarven likt ett rakblad skadar artären som sitter innanför tinningen, vilket leder till en kraftig blödning utanför hjärnan men innanför kraniet, en så kallad epiduralblödning.

— Vanligtvis blir den skadade personen först medvetslös en kort stund, vaknar sedan till och reser sig upp i tron att allt är lugnt. Men allteftersom blödningen i artären fortsätter ökar trycket innanför kraniet vilket kan leda till medvetslöshet igen. Det är avgörande att få hjälp på sjukhus mycket snabbt.

Vilken är den vanligaste orsaken till den här typen av hjärnskador?
— Gatuvåld och cykelolyckor. Men en hjärnskada kan också bero på bristningar i medfödda defekter, så kallade aneurysm, i kärlväggen i hjärnan. Aneurysm kan sitta vid förgreningar av hjärnans artärer, och som plötsligt en dag brister, det vanligaste är att det sker i 55—60-årsåldern. Man uppskattar att blödning på grund av brustet aneurysm inträffar hos 10 av 100 000 personer per år i Sverige men det är näst intill omöjligt att veta hur många av befolkningen som har detta.

Kan en skadad hjärna återhämta sig?
— Ja, otroligt bra. Hjärnan är fantastisk. Den kan anpassa och bygga om sig efter behov; om den del av hjärnan som styr tummens och pekfingrets motorik slutar fungera efter en hjärnskada så byggs hjärnan om så att funktionen i resten av handen fungerar bättre.

Men trots att hjärnan är människans viktigaste organ är den sämst på att reparera sig. Nervcellstrådar som gått sönder växer aldrig ihop igen. Många som överlever till exempel en hjärnblödning kan därför få en förändrad personlighet till följd.

— Rehabilitering av hela människan tillsammans med familjen är oerhört viktigt, säger Anna Josephson.

Text: Elin Melin, forskning.se

 
Fotnot: Det finns en hel del intressanta webbplatser som handlar om hjärnan och hjärnskador.

Webbplatsen Akta huvudet: http://www.aktahuvudet.se/joomla/fakta/om-projektet.html
Webbplatsen Hjärnguiden: http://www.hjarnguiden.se/