Den biologiska mångfalden fortsätter minska

Per Wramner är professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola samt ordförande i Regeringens vetenskapliga råd för biologisk mångfald.

Hur ser läget ut?
— Mänskliga aktiviteter medför att allt fler livsmiljöer förstörs och i dag dör arter ut med en hastighet som kan vara tusen gånger snabbare än naturligt. Tyvärr har inget av de globala målen uppnåtts på något sätt. I Sverige ligger vi relativt bra till men har inte heller uppnått målen trots kraftigt ökade insatser. I tropikerna har förlusterna till och med ökat.

Vad är den största utmaningen?
— Att öka kunskapen om vilket värde den biologiska mångfalden har, inte minst ekonomiskt. En bredare förståelse måste till för att kunna skydda fler och större områden och ta större hänsyn till den biologiska mångfalden vid användningen av våra naturresurser, särskilt vid jord-, skogsbruk och fiske.
 
På vilket sätt inverkar biologisk mångfald på samhällsekonomin?
— Den biologiska mångfalden ger människan en rad så kallade ekosystemtjänster som vi är beroende av. I korthet handlar det om vår försörjning av mat, vatten, förnybara råvaror med mera, men också om exempelvis regleringen av globala kretslopp och värdet av rekreationsmöjligheter. En bevarad biologisk mångfald motverkar den globala uppvärmningen och kan begränsa dess effekter. Forskarna räknar med att bevarad mångfald har särskilt stort värde när det gäller att mildra skadeverkningarna av extrema händelser i ett ekosystem, exempelvis ett utsläpp i en våtmarksmiljö.
 
Är forskarna överens?
— Ja, i huvudsak är vi överens om hur viktigt det är att behålla en biologisk mångfald på jorden. Synen på hur långt vi bör gå kan däremot variera. Ska till exempel bakterier, virus, loppor och malariamyggor också skyddas? Andra viktiga diskussionsfrågor är hur viktigt det är att bevara en sällsynt art i ett land, när den kanske finns i mängder i andra länder.

Många forskare vill bevara alla arter, andra vill koncentrera skyddet på de arter som har betydelse för produktion av de ekosystemtjänster vi är beroende av. Men vi vet inte exakt vilka dessa arter är, särskilt inte i ett framtidsperspektiv med annorlunda förhållanden, till exempel varmare klimat. Just nu ligger därför ett försäkringstänkande, att för säkerhets skull skydda alla arter, bakom senare tids politiska beslut om att bevara vår biologiska mångfald.
   
Vad händer nu efter 2010?
 
— FN har satt upp en ny strategisk plan för 2011-2020. Enligt planen är det brådskande med effektiva åtgärder för att säkra att ekosystemen är uthålliga och kan fortsätta försörja oss med livsnödvändiga resurser.
Till de mest värdefulla ekosystemen som ska skyddas hör de som garanterar vår vattenförsörjning. På agendan står också att vi måste börja synliggöra värdet av biologisk mångfald i nationella räkenskaper.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Fotnot: Biologisk mångfald (biodiversitet) handlar om den variationsrikedom vi har bland djur, växter och de ekosystem som krävs för att arterna ska kunna överleva.

Läs mer: Naturvårdsverket har en sammanfattning av arbetet kring biologisk mångfald:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Biologisk-mangfald/Konventionen-om-biologisk-mangfald/
Centrum för biologisk mångfald: CBM är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. CBM:s uppgift är att initiera, bedriva och samordna forskning om biologisk mångfald, men CBM arbetar även med utbildning och information.
http://www.cbm.slu.se/index.php
Faktablad om biologisk mångfald från Centrum för biologisk mångfald: http://www.cbm.slu.se/folder%20cbm%20webb.pdf
Europeiska kommissionens sida om biologisk mångfald (svenska):
http://ec.europa.eu/environment/biodiversity/campaign/index_sv.htm