Aspens egenskaper kartläggs gen för gen
Idag finns en genkarta över aspens hela arvsmassa, men studiet av de enskilda genernas funktion har bara börjat. David Sandquist från SLU har nu hittat gener som påverkar vedens uppbyggnad.
Aspen var det första träd som fick hela arvsmassan kartlagd, och aspen har blivit ett viktigt modellträd inom skogsgenetisk forskning. Syftet med David Sandquists doktorsarbete har varit att öka kunskapen om gener som är viktiga vid vedbildning. Av tolv gener, som inte hade studerats tidigare men som misstänktes ha betydelse i sammanhanget, visade sig nio kunna påverka vedens anatomi eller kemiska uppbyggnad hos asp eller hybridasp.
När det gäller de enskilda genotyperna visade det sig att tre av dessa kunde orsaka kraftiga förändringar av vedbildningen. Trenden för övriga gener är mindre klar, men två grupper om tre visade sig orsaka skillnader i antingen anatomi eller kemisk uppbyggnad. De avslutande tre genotyperna orsakade inga tydliga förändringar.
God kunskap om enskilda geners betydelse vid vedformation är en viktig pusselbit i arbetet med att optimera vedanvändningen. I t.ex. trädförädlingsprogram kan ökad genetisk kunskap göra det möjligt att identifiera eftertraktade egenskaper redan hos unga plantor. Det finns också visioner om att via genmodifiering kunna skräddarsy träd och ved efter användningsområden, som t.ex. starkare konstruktionsvirke och högre utbyte av skogsbiobränsle.
För att kunna se tydliga trender visade det sig vara viktigt att studera flera egenskaper tillsammans – det är osannolikt att en genetisk förändring med signifikanta effekter på vedformationen endast påverkar en enskild egenskap. En viktig del i arbetet var att ta fram pålitliga analysmetoder, både för bildanalys av tunna vedskikt och för statistisk bearbetning.
En specialstudie av hemicellulosan xyloglukan och dess betydelse vid bildning av normal ved respektive dragved hos asp utfördes som en del av avhandlingen. Denna studie stärker flera tidigare hypoteser, bl.a. att xyloglukan kan ha en central roll vid överföringen av dragspänningen i dragved.
——————————————————————————–
MSc David Sandquist, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarade sin avhandling Poplar wood formation – genotypical influence on structure and chemistry den 11 februari 2011. Opponent var docent Lennart Salmén, Innventia, Stockholm
Mer information:
David Sandquist, 018-018 67 26 07, david.sandquist@slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002434/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– David Sandquist [Ref 2]. Foto: Susanna Sandquist
– Hybridaspplantor i växthus [Ref 3]. Foto: David Sandquist
– Bildanalys kan ge tydligare forskningsresultat. I ursprungsfotot [Ref 4]visas ett cellskikt i ved där fluorescerande antikroppar använts för att påvisa förekomsten av pektinet arabinogalaktan. I en bearbetad bild [Ref 5]visas vedens självfluorescens i vitt, och den isolerade signalen för arabinogalaktan i rött. I asp förekommer arabinogalaktan främst i märgstrålarna och ses i bilden som upplysta band längs diagonalen.
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 6]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
