De sätter stopp för skogsskövlaren
Snytbaggar är riktiga trädmördare och mumsar i sig svensk skog för 100 miljoner kronor per år. Detta är ett tufft avbräck för en viktig gren av svenskt näringsliv. Nu visar dock nya försök som KTH-forskare genomfört positiva resultat i kampen mot snytbaggen. Därtill är metoden både giftfri och billig.
– Det är de nyutsatta plantorna som snytbaggarna käkar mest på. Vår forskning handlar alltså om att redan i plantskolan behandla frön och unga trädplantor med utvalda substanser som normalt frigörs i växterna i samband med deras försvarsaktivering. Tanken är att plantorna som satts ut på hyggen kommer att reagera både snabbare och starkare när de utsätts för stress, till exempel angrepp från snytbaggar eller torka, säger Anna Ohlsson, som tillsammans med Torkel Berglund undersöker en ny metod att minska snytbaggeangreppen. Båda är forskare inom biokemi vid Skolan för Bioteknologi på KTH.
– Vi är speciellt intresserade av vilken roll epigenetik spelar vid aktivering av försvarsfunktioner i växter. Epigenetik kan liknas vid cellernas mjukvara, som styr hur gener (hårdvaran) används, säger Torkel Berglund.
Behandlingen behövs, för snytbaggen är en tuff motståndare och snytbaggeangrepp utgör ett mycket stort problem inom skogsnäringen. Varje år planteras cirka 350 miljoner gran- och tallplantor i Sverige. Om de inte skyddas mot snytbagge riskerar 80 procent av plantorna att dö, åtminstone i södra och mellersta Sverige.
– Snytbaggen orsakar kostnader för Sverige på 100 miljoner kronor per år, säger Anna Ohlsson.
Att förbehandla frön är dock ingen ny metod, men den har inte tillämpats inom skogsbruk tidigare. De specifika substanser som testas är naturliga och ogiftiga. Det nya angrepssättet är en högst välkommen metod, för de tidigare så effektiva insekticider som har av miljötoxikologiska skäl precis förbjudits. Resterna av gifterna hamnar nämligen i vattendrag och är giftiga för vattenlevande organismer. Dessutom finns det en risk för de personer som tvingas hantera preparaten.
– Vi har fått positiva och mycket inspirerande forskningsresultat, men resultaten måste befästas i ytterligare studier. Snytbaggeproblemet är en komplicerad fråga som kräver långsiktig forskning. Vår strategi är ett enkelt, billigt alternativ och komplement till de mekaniska och fyskiska skydd som finns. Om vår metod fungerar bra i praktiken kan vi ge ett bra bidrag till lösning av snytbaggeproblemet, och kanske även ge ett skydd mot torkstress på solvarma nyplanterade hyggen, säger Anna Ohlsson.
– En övergripande målsättning med vår forskning är att komma bort från användning av miljöfarliga kemikalier inom skogs- och jordbruk och trädgårdsnäring, påpekar Torkel Berglund, som också är ansvarig för kursen i Miljötoxikologi vid KTH.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare från både biokemi och organisk kemi vid KTH och Högskolan Dalarna.
För mer information, kontakta Anna Ohlsson på 08 – 55 37 83 82 eller annao@biotech.kth.se.
