Orsakerna bakom lärarkårens kommunalisering
För 20 år sedan blev lärartjänsterna en kommunal angelägenhet. Historikern Johanna Ringarp, som disputerar den 18 mars, visar i sin avhandling att kommunaliseringsreformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn.
I år är det 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Johanna Ringarps avhandling Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling analyseras motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.
Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Det förändrade ansvaret för lärartjänsterna var en del av välfärdsstatens anpassning till de nya ekonomiska villkoren.
Avhandlingens syfte är att analysera utvecklingen inom välfärdstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.
– Det är intressant att undersöka motiven bakom kommunaliseringen med tanke på dagens utbildningspolitiska debatt. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget, säger Johanna Ringarp.
På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade politikerna till reformen? Avhandlingen tar också upp frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor.
Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbunden, Svenska Kommunförbundet, Statens arbetsgivarverk och Utbildningsdepartementet. Dessutom har Johanna Ringarp intervjuat bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.
Johanna Ringarp är knuten till historiska institutionen vid Lunds universitet och den nationella forskarskolan i historia, och har genomfört sin forskning vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Avhandling: ”Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling”
Opponent: Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm.
Disputation: fredag den 18 mars 2011 kl 10.00 i sal MB 313 (svarta lådan), på plan 3 i B-flygen, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt: Johanna Ringarp, e-post: johanna.ringarp@sh.se, 08-608 41 95
