Solstormar är solens sätt att frigöra energi

Vad är en solstorm?
— Det är solens sätt att bli av med den energi som lagrats i magnetfältet i solens yttersta atmosfär koronan. Det observeras som “solar flares”, intensiv elektromagnetisk strålningsutbrott och/eller koronamassutkastningar, kolossala plasmamoln med magnetfält. De snabba plasmamolnen skapar chocker som kan accelerera protoner framför till höga energier. Jordriktade koronamassutkastningar med hastigheter upp till 2000km/s kan nå fram till jorden inom 18 timmar.

Kan vi på jorden påverkas av solstormar?
— Ja, både jordens atmosfär och teknologiska system påverkas av solstormar. Solar flares påverkar jordens jonosfär och därmed kortvågskommunikationen, samt navigationssystem som GPS. De upphettar också atmosfären för lågflygande satelliter, vilka tappar höjd på grund av den ökade friktionen. Koronamassutkastningar med intensiva protoner kan skada instrument ombord på satelliter och göra dem odugliga. De snabba plasmamolnen ger också kraftiga jordmagnetiska stormar med vackra norrsken, men även jordmagnetiskt inducerade strömmar som påverkar de elektriska systemen på jorden. Den kraftiga jordmagnetiska stormen den 29 oktober 2003 orsakade ett elavbrott i Malmö.

Kan en solstorm förutsägas?
— Ja, internationellt finns en organisation “International Space Environment Service”, som består av 13 st “Regional Warning Centers” i världen. RWC-Sweden ligger i Lund. Dessa regionala varningcenters ger varningar och gör prognoser av solstormar och effekter utifrån rymd- och markbaserade observationer.

Det har pratats om en extrem superstorm 2013, kan man veta det redan nu?
— Nej. Årtalet kommer däremot från att vi beräknar nå denna solcykels maximum under 2013-2014 då de kraftigaste solstormarna förväntas inträffa. Intresset för en extrem supersolstorm, som solstormen den 1-2 september 1859 då till exempel norrsken observerades i södra Indien, kommer från USA. Där har man i en rapport och i möten diskuterat vad en sådan storm skulle kunna åstadkomma i dagens mycket känsligare samhälle. Statiskt har man uppskattat att en sådan kraftig storm inträffar omkring vart 150:e år. Intressant är också att det skedde under en medioker solaktivitetscykel som denna förväntas bli.

Kan vi förbereda oss inför en superstorm?
— Ja, det finns mycket att göra på många olika plan. Satsa på grundsolstormsforskning så förbättrade prognoser tas fram från solrymdsonder. Bygg ut nätverket av varningscentra världen över och gör prognoser förståeliga och tillgängliga för berörda myndigheter och användare av teknologiska system. Det finns flera sätt att minska riskerna, till exempel back-up-system för GPS, kraftigare skydd för satelliter och blockeringsskydd för el-kraftnätet.

Text: Elin Melin, forskning.se