Mobiloperatörerna går miste om pengar

Traditionellt har mobiloperatörer i stor utsträckning ”gjort det mesta själva”, ungefär som de statsägda tidigare Televerken. Jan Markendahls avhandling pekar på behovet för mobiloperatörer att förändra sin affärsmodell för att bibehålla eller förbättra sin lönsamhet.
– Jag har studerat hur operatörerna samarbetar med kunder, partners – exempelvis lokaltrafik- och parkeringsbolag samt mobiltjänstföretag, och med andra operatörer, säger Jan Markendahl, forskare vid det KTH-baserade centret Wireless@KTH.

När det gäller att bygga och driva mobilnät finns i Sverige ett antal exempel där konkurrenter samarbetar med varandra. Men samarbetet gäller enbart själva produktionen, det vill säga av nätkapaciteten, medan man konkurrerar med varandra om kunderna.
När det gäller samarbete med sina kunder, främst företag och organisationer, har operatörerna mycket att vinna på att fördjupa relationen och på att lära sig mer om sina kunder och deras verksamhet.

– Idag har operatörerna fastnat i konsumenttänket. De tjänster som produceras ingår inte i något sammanhang. Operatörerna agerar och tänker som gamla Televerket, där affärsplanerna mest handlar om att leverera uppkoppling till kund, säger Jan Markendahl.
Han förtydligar och säger att i Sverige jobbar operatörerna i stor utsträckning fortfarande som vilken el- eller vattenleverantör som helst.
– Man producerar sitt vatten och skickar det. Kunden öppnar sin kran och fyller sitt glas, säger Jan Markendahl.

Han tillägger att mobiloperatörerna har väldig goda förutsättningar att utöka sin affär och tjäna mer pengar.
– Men då måste de tillvara på de chanser som finns. Engagera sig och inte låter andra företag och branscher ta hand om utvecklingen av nya tjänster. Ägna sig åt mer verksamhetsutveckling, säger Jan Markendahl.

Ett sätt att utöka verksamheten och affärerna är att sätta in uppkopplingstjänsten i ett sammanhang för att se hur den används och hur den kan förädlas. SMS-biljetter är exempel på ett sådant sammanhang som innefattar lokala transporter och biljetter. Här är det de nya tjänsteföretagen, som ”tillverkar och distribuerar” biljetter och som har skaffat kunskaper om biljettlösningar, betalningar och om transportbranschen. För att uppnå detta måste man investera inte bara i tekniska system utan även i relationer med olika företag.

För SMS-betalningar väljer operatörerna aktivt att står enbart för en del av kakan. När det gäller mobila betalningar i allmänhet väntar och diskuterar mobiloperatörerna, men det händer ingenting på marknaden.
Han hänvisar till Japan där mobiloperatörerna sedan länge lyckades etablera samarbeten med andra företag. Det bästa exemplet är NTT Docomo som tillsammans med japanska banker, transportföretag och Sony redan för 20 år erbjöd kunderna möjlighet att använda mobilen som betallösning.

Att doktorera så sent i livet som Jan Markendahl gjort har inte varit ett stort problem, anser han. Men vissa utmaningar har han stött på.
– Det känns otroligt skönt att ha lyckats få ihop avhandlingen. Trots att jag jobbat 30 år har man tydligen mycket att lära när det gäller tidplanering, säger Jan Markendahl.

Nästa steg i den nya karriären håller han på att fila på.
– Jag har blivit erbjuden och accepterat en forskartjänst på avdelningen Communications Systems på ICT-skolan vid KTH. Min uppgift är primärt att utveckla området ”Tele-ekonomi”, både vad gäller utbildning och forskning, säger Jan Markendahl.

För mer information, kontakta Jan Markendahl på 08 – 790 93 58 eller janmar@kth.se.