Varför gör vi som vi gör?
Vad vill vi att språkundervisning och språkutveckling ska leda till? Att eleven kan få ett jobb eller ska skolan sikta mot något större? Fredrik Hansson vid Malmö högskola problematiserar språkundervisningen i svenska i avhandlingen ”På jakt efter språk”.
Fredrik Hansson ville undersöka vilka idéer och utgångspunkter som finns om språk och språkutveckling för gymnasielever i ämnet svenska.” Varför vi gör som vi gör i skolan?” Under en termin följde han svenskundervisningen i två klasser i gymnasiets årskurs ett – samhällsvetare och tekniker – och slutsatsen när det gäller den språkliga delen är att målen framstår som diffusa och oklara. Elever, styrdokument, skolledning, lärare och litteratur. Alla uttrycker de olika idéer och tankar om språkutveckling men dessa olikheter kommer aldrig upp till ytan, problematiseras inte, enligt Fredrik Hansson.
Språkutveckling som kärriärmöjlighet
– Eleverna ser utvecklingen i sitt språk som en karriärmöjlighet, som ett sätt att tala till en chef i ett lönesamtal, att kunna behärska språket som en vuxen. Språket blir ett personligt karriärprojekt. Man studerar inte för allmänbildningen skull, för att det är lustfyllt eller för att växa som människa, säger Fredrik Hansson.
Fredrik Hansson efterfrågar mer reflektion i skolan. Detta, menar han, stämmer väl överens med de principer om skola och utbildning som dominerar den aktuella skolpolitiken. Problemet är att det rimmar sämre med den syn som framhålls av styrdokument och skolan: att språket är viktigt för att kunna fungera i ett demokratiskt samhälle och för medborgarperspektivet.
Detta problematiseras inte i kursplanerna, och Fredrik Hansson talar om en ”osynlig pedagogik” med underförstådda bedömningskriterier och ungdomar som lär sig genom att öva och öva, inte genom att förstå och se vidare perspektiv.
Var ska man sätta punkt för skolans ambitioner. Ska svenskundervisningen ge upp tankarna på ett slags medborgarperspektiv och låta det vara ett privat projekt, frågar han sig.
– Det har funnits en tanke om att skolan ska utveckla en form av medborgarkompetens som t ex främjar ett kritiskt tänkande. Nu finns en generell trend där skolan går från ett ”public good” till ett ”private good”, som stämmer väl överens med en allmänt ökande individcentrering.
Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Jag hoppas att yrkesverksamma lärare ska få en överblick och känna sin del i ett sammanhang. Att de ser att de är en del av ett mönster och reflekterar över sin egen position.
Fredrik Hansson lägger fram sin avhandling ”På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne” fredagen den 29 april kl 10.15,
Lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Text: Magnus Jando
Kontaktinformation
Magnus Jando, Informatör vid Lärarutbildningen på Malmö högskola: 0709-655372
Fredrik Hannson: fredrik.hansson@mah.se
