Dalai Lama: “Alla vill vara lyckliga”

Södertörns högskola har profilerat sig som en interkulturell högskola där individer från flera olika länder och kulturer möts. Kanske är det den profileringen som gjorde att Dalai Lama tackade ja till en inbjudan om att föreläsa på högskolan.

En av initiativtagarna är Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria och prorektor på Södertörns högskola. För drygt ett år sedan hörde hon talas om att Dalai Lama skulle åka runt i Europa och kanske även besöka Sverige.

— Vi skrev ett brev där vi berättade om Södertörns högskola och bjöd in honom att föreläsa här. Vi fick snart veta han var positiv till besöket, mycket tack vare vår mångkulturella profil och vårt projekt konfliktsmart där vi har samarbetat med gymnasieskolor och låtit elever och studenter lösa olika typer av konflikter. Efter en del förhandlingar tackade han ja till vår inbjudan, berättar Rebecka Lettevall när vi ses knappt en timme före Dalai Lama ska gå upp på scenen.

Rebecka Lettevall är självklart glad och förväntansfull inför föreläsningen, liksom de studenter som hade turen att få en plats antagligen också är. Vissa utbildningsprogram har varit prioriterade, men biljetter har också slumpats ut mellan resten av högskolans studenter och en del lärare. Att unga är intresserade av Dalai Lama och den buddistiska kulturen är inget nytt — så var det även 1989 då Dalai Lama fick Alfred Nobels fredspris.

—  I samband med Nobelpriset 1989 blev Dalai Lama mer populär, tidigare hade han ibland framstått som lite udda. Mot slutet av kalla kriget sökte många en annan typ av visdom, lite mer flower power-anda i motsats till det dåvarande relativt hårda klimatet. Att han är så uppskattad i dag beror nog på att han är en varm förespråkare för icke våldsprincipen, dessutom under väldigt lång tid. Dalai Lama är också en väldigt stark personlighet och han utstrålar en vänlighet som tilltalar många.

Dialoger — det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld
Sekunderna innan Dalai Lama ska gå upp på scenen är det tyst i aulan, som om vi alla håller andan och inte riktigt vet vad vi har att vänta oss. När vi snart skymtar honom i sina röda munkkläder bryts tystnaden av fotografernas ivriga fotograferande och ljuset från blixtarna lyser upp den dovt belysta aulan. Dalai Lama hälsas välkommen och när han inleder sin föreläsning börjar han med att berätta om sin syn på lycka.

— Vi vill alla ha ett lyckligt liv. Pengar eller makt kan vara en del av metoden för att få det, men det är inte alls säkert. Man kan se att vissa människor med gott om pengar och makt, som individer kan vara fulla av ångest och stress och ofta kanske använder olika typer av hjälpmedel för att må bra. Den verkliga källan för lycka kommer inifrån oss själva, säger Dalai Lama.

Dalai Lamas budskap om lycka och fredliga lösningar kan tyckas vara enkla. Att Dalai Lama fick fredspriset berodde framför allt på hans konsekventa motstånd till våld i kampen för Tibets frihet. Under sitt framträdande på Södertörn frågar han publiken vilka religioner och nationaliteter som finns representerade. Bland annat kristna, muslimer, hinduer och ateister återfinns bland åhörarna. Att alla människor skulle ha samma åsikt om saker och ting är inte möjligt och Dalai Lama använder tvillingar som en metafor för att illustrera hur människor som ser ut att vara väldigt lika egentligen kan ha helt olika åsikter och värderingar.

—  Men att lösa konflikter genom våld är inte acceptabelt, man måste ha en dialog och komma överens fredligt. Dialoger är det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld, säger Dalai Lama under föreläsningen.

Fred som en process
Man kan fråga sig vad fred egentligen är och svaret varierar beroende på vilken teori man lutar sig emot. När vi innan föreläsningen frågar Rebecka Lettevall, som har ägnat sig åt fredsforskning, ställer hon sig bakom teorin om att se freden som en pågående process och inte som ett statiskt tillstånd som sker en gång. Att lösa konflikter fredligt, i enlighet med Dalai Lama princip, kan också vara resurseffektivt.

— Att vinna genom våld innebär också att vidmakthålla våld. Då måste man lägga ner resurser på att upprätthålla ett fredstillstånd. Skapas freden med fredliga metoder kan man lägga ner dessa resurser på sådant som är viktigt till exempel i form av sjukvård, omsorg och utbildning, berättar Rebecka Lettevall.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Webbsändning av föreläsningen på Södertörns högskola finns tillgänglig till den 15 maj.