Ungdomsarbetslöshet kan skapa permanent utanförskap
Den höga arbetslösheten bland ungdomar utgör en risk för psykisk ohälsa och skapar en ond cirkel som kan göra att de även på längre sikt hamnar utanför arbetsmarknaden. – Att hamna utanför arbetslivet ökar risken för psykisk ohälsa, säger Lars Fredén som koordinerat en sammanställning av forskningen på området. Konferensen Ung och Utsatt som hålls den 5-6 maj vid NHV kommer att visa på goda exempel för att hindra en sådan utveckling.
Arbetslösheten bland unga under 25 år är betydligt högre än den generella arbetslösheten i de nordiska länderna. Konferensen Ung och Utsatt ska ge goda exempel och nya perspektiv inom psykiskt hälsoarbete i Norden. Den arrangeras av NHV och Nordiskt Välfärdscenter, NVC.
Ulrike Ravens-Sieberger, professor i Child Public Health i Hamburg och Richard Barker, professor emeritus i Childrens Welfare i Newcastle, deltar med det internationella perspektivet.
En rapport som granskar forskning kring ungas psykiska ohälsa i relation till arbetslöshet kommer att presenteras.
– När arbetslösheten följs av dålig psykisk hälsa kan motivationen att finna ett nytt jobb försvinna och risken för permanent utanförskap ökar, säger docent Lars Fredén, NHV.
Rapporten sammanställer studier av sammanhanget mellan arbetslöshet och psykisk hälsa hos unga vuxna i åldern 15-29 år från 1995 till i dag. Tendensen är att unga arbetslösa kvinnor är mer utsatta och att arbetslösheten är skadligare för unga vuxna än andra vuxna. Ekonomiska problem, bristande social integration och skam spelar in.
Forskarna Anne Reneflot och Miriam Evensen vid Nasjonalt Folkehelsinstitutt i Norge har skrivit rapporten, som är finansierad av Nordiska ministerrådet.
Arbetsmarknadspolitiska insatser karakteriseras av att man söker aktivera ungdomarna. De erbjuds insatser som kan bestå av utbildning eller arbetsinriktade aktiviteter, för att kvalificera sig till fortsatt arebte. De som inte tar emot insatserna får inget stöd.
– Vi finner att aktivering är förbundet med reduktion av psykisk ohälsa. Dock bör insatserna evalueras utifrån hur den psykiska hälsan påverkas, menar Fredén.
Litteraturgenomgången visar att antalet unga vuxna med psykiska problem ökar även bland dem som arbetar eller studerar. Vad detta beror på är inte klarlagt men det är värt att notera att ekonomiska nedgångar kan ha mer omfattande inverkan.
Rapporten visar också att forskningen är konjunkturstyrd och att nya studier behövs.
Antalet unga med invandrarbakgrund ökar. Det finns bristfällig kunskap kring olika hälsoproblem bland unga. Att så många som möjligt får jobb är dock det viktigaste botmedlet mot hälsoproblem, visar rapporten.
Konferensens första dag inriktas på skolungdomars psykiska hälsa, dag två har fokus på unga vuxna. I workshopformat diskuteras och skapas förutsättningar för utbyte av erfarenheter mellan forskare, brukare, kliniker samt beslutsfattare.
Kontaktinformation
Program och anmälan: www.nhv.se/ungochutsatt
lars.freden@nhv.se
