Ärftlighet bakom alkoholkickar
Forskare har länge känt till att personer som har en familjemedlem med alkoholproblem löper en ökad risk för att själv börja missbruka alkohol, men har inte vetat varför. En del av svaret får vi i en ny studie från Sahlgrenska akademin. Den visar att personer med en nära anhörig som är alkoholist reagerar mer positivt på alkohol än andra.
Studien publiceras i tidsskriften Alcohol: Clinical & Experimental Research och är den första som har undersökt en större grupp av personer som har en nära anhörig med alkoholproblem av typ 1. Tidigare forskning på området har baserats på ett snävare underlag, till exempel bara söner till fäder som är alkoholister.
Det finns två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas
– Studien är unik på det sättet att vi har studerat hur barn till alkoholister med typ I upplever effekterna av alkohol jämfört med kontrollgruppen som bestod av personer som inte hade något missbruk av alkohol i sin familj. Gruppen av barn till typ I alkoholisterna är friska i övrigt utan psykiska problem och har själva inga alkoholproblem, säger Anna Söderpalm-Gordh, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Forskarna gav 51 deltagare, 34 män och 17 kvinnor, slumpmässigt alkohol eller placebo i form av juice i måttliga mängder. 29 av dessa ingick i kontrollgruppen och 22 deltagare ingick i gruppen med en familjemedlem av typ I-alkoholism. Båda grupperna fick sedan själv rapportera om hur effekten av alkoholen påverkades efter att de druckit alkohol. Forskarna fann att deltagare med en familjemedlem av typ I-alkoholism rapporterade mer positiva/stimulativa effekter efter att druckit alkohol, jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Dessa individer ville även ha mer alkohol att dricka i jämförelse med den gruppen utan ärftlighet. Detta ger stöd för att även barn till typ I alkoholister får ärva en slags positiv upplevelse av att ha druckit alkohol.
– Dessa resultat visar att några av oss är mer känsliga för alkoholens belönande effekter, det vill säga reagerar starkare och mer positivt på alkohol än andra. Detta kan i sin tur leda till ökad konsumtion och större risk för alkoholmissbruk. Fynden tyder även på att barn till alkoholister av typ I, som tidigare ansågs ha mindre ärftlig benägenhet att bli beroende av alkohol, kan vara i riskzonen att utveckla alkoholism, säger Anna Söderpalm-Gordh.
Hon tycker att resultaten är viktiga att uppmärksamma, särskilt mot bakgrund av det faktum att ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.
– Var medveten om din reaktion av alkohol. Om du märker att du upplever alkoholen som mer postiv än dina vänner gör, försök att sakta ner eller att inte dricka mer än de andra gör, säger hon och fortsätter:
– Den individuella upplevelsen av alkohol är ett viktigt verktyg för att förstå varför visa utvecklar alkoholism och kan i sig vara en markör för hur ett alkoholdrickande kan utvecklas. Vår upptäckt är ett led i det förebyggande arbetet för en grupp som är i riskzonen för att dricka mycket alkohol.
Tidskrift: Alcohol: Clinical & Experimental Research (ACER)
Artikelns titel: Healthy subjects with a family history of alcoholism show increased stimulative effects of alcohol
Författare: Anna Söderpalm Gordh and Bo Söderpalm
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Söderpalm Gordh, Ph.D, telefon 031-342 34 83, 0704-21 48 48, e-post anna.soderpalm@neuro.gu.se
