Manlighetens bortre gräns

Susanna Sjödin Lindenskoug har skrivit en avhandling om föreställningar om manlighet i Livland under åren 1685-1709, utifrån protokoll från tidelagsrättegångar.

Var manlighetens gränser går är kopplat till tid men också till rum. Avvikelser har ofta hjälpt olika samhällen att definiera sina gränser för accepterade beteenden genom tiderna. Susanna Sjödin Lindenskoug har studerat tidelagsprotokoll från perioden 1685-1709 i den då svenska provinsen Livland, ungefär halva nuvarande Estland och halva nuvarande Livland.

– Inom den historiska manlighetsforskningen har det omanliga oftast kommit att likställas med kvinnlighet. Mina iakttagelser är att manligheten, när man utgår ifrån tidelagsbrottet, tangerat eller passerat över till det odisciplinerade, snedvridna och djuriska, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.

Den aspekt av manlighet och omanlighet som framträder tydligast i rättegångsprotokollen är manlighet i förhållande till sexualiteten, men också i förhållande till hushållet samt underordnade och överordnade manligheter mellan rättens olika aktörer.
Källmaterialet har visat vilka beteenden och egenskaper som var önskvärda hos en man och vad som krävdes för att omvärlden skulle uppfatta någon som en riktig man. Det har även framkommit vilka minimikrav som behövde uppfyllas för att någon skulle kunna betraktas som en man överhuvudtaget.

– För att urskilja de önskvärda beteendena och egenskaperna hos en man under den här tiden har jag bland annat tittat på hur det oönskade och ibland det rent av förkastliga framhävts hos vissa personer under rättegångarna, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.
Utifrån de resonemang som kommer fram i rättegångsprotokollen, kan vi få reda vad de inblandade ansåg om varandra och hur de ansåg att en man skulle vara, bete sig och agera i olika situationer. Samtidigt har det också tydligt visat vad som ansågs vara mindre önskvärda och direkt omanliga beteenden.

Det har i Susanna Sjödin Lindenskougs forskning visat sig att både synen på manlighet och toleransen för vissa beteenden varierar mellan Sverige och Livland. Något som bland annat kan förklaras med den livegenskap som rådde på den livländska landsbygden och med hur hög grad samhället var kristnat. I Sverige tycks tidelagsbrottet ha setts som mycket allvarligare än i Livland.

Susanna Sjödin Lindenskoug är doktorand i historia vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Avhandling: ”Manlighetens bortre gräns. Tidelagsrättegångar i Livland åren 1685-1709”
Disputation sker den 20 maj kl. 10.00 i rum MB 416 på plan 4 i B-flygeln, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Opponent: Maja Bondestam, Uppsala universitet.
Kontakt: sussalo@live.se
 
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.