Upptäckten som kan gynna svensk ekonomi
Forskare vid KTH och Uppsala har tillsammans med kollegor vid synkrotronljuslabbet ESRF i Grenoble lyckats mäta hur atomerna vibrerar i den kollapsade metallfasen i den sällsynta jordartsmetallen cerium. Detta kan få positiva effekter för så väl utsläpp av bilavgaser som för Sveriges ekonomi.
Resultaten av experimenten har tillsammans med den teoretiska analysen precis publicerats i den erkända akademiska tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Konsekvenserna av upptäckten är flera och viktiga.
– Vi kan förbättra sällsynta jordartsmetallers prestanda då vi förstår vad som händer och sker i dem. Det skulle förhoppningsvis kunna leda fram till exempelvis bättre bilkatalysatorer, där cerium i den oxiderade fasen ceria används för avgasrening, säger Börje Johansson, professor i materialvetenskap vid KTH.
Han tillägger att cerium också är en viktig komponent i stål för att förbättra stålets egenskaper, vilket gör upptäckten intressant även för detta material. Forskare vid KTH och Uppsala har dessutom gjort teoretiska arbeten kring bränsleceller där man också använt sig av ceriumoxid och som dopats med lantanider.
Kina är fullständigt dominerande på världsmarknaden när det gäller utvinningen av sällsynta jordartsmetaller. I höstas flaggade landet för en begränsning av sin export, något som spred oro i resten av världen. Detta med tanke på den stora mängd av högteknologiska applikationer som fordrar dessa metaller, som exempelvis batterier, magneter, solceller, lågenergilampor och optiska fibrer. Börje Johansson menar att han och hans kollegors upptäckt i förlängningen skulle kunna vara viktig för Sveriges framtida ekonomi.
– Detta är ett steg i rätt riktning för Sverige att bli starkare på området. Vad vi lär oss om cerium har vi också nytta av vad gäller de andra 17 sällsynta jordartsmetallerna då de alla är rätt lika. Dessutom finns det möjlighet att bedriva gruvor för sällsynta jordartsmetaller i Sverige, bland annat i Västerbotten. Faktum är att majoriteten av dessa metaller ursprungligen hittades allra först i Sverige, säger Börje Johansson.
För mer information, kontakta Börje Johansson på 08 – 790 88 23, 070 – 417 54 52 eller borje@mse.kth.se.
