En skola för alla – gäller det alla?
Alla elever har rätt till likvärdig utbildning. Det finns fastställt i en rad statliga styrdokument som skollag, läroplan och förordningstexter. Men hur fungerar det i verkligheten? Vi känner alla igen begreppet ”En skola för alla”. Men gäller det verkligen alla? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Ulla Gadler vad som sker med de intentioner som är formulerade i styrdokumenten och som ska genomföras i En skola för alla, där fokus ligger på den enskilde tjänstemannen som betydelsebärande länk i styrkedjeprocessen.
Ytterst är det politiker som anger i vilken riktning skolans verksamhet ska föras. Skolan är sedan år 1991 mål- och resultatstyrd och det är i landets kommuner som såväl politiker som tjänstemän utifrån gällande styrdokument ska tolka och genomföra det statliga uppdraget om likvärdig utbildning för alla elever.
Det empiriska materialet i Ulla Gadlers avhandling består av fem studier, där studie 1 är en litteraturstudie kring uttrycket En skola för alla, studie 2 är en dokumentstudie kring styrningen av skolan i två styrsystem, det regelstyrda 1962-1990 och det ännu gällande mål- och resultatstyrda från och med 1991. Studie 3 och 4 utgörs av två från varandra fristående enkätundersökningar genomförda med rektorer som gick rektorsutbildning 2007 samt blivande specialpedagoger under utbildning 2006.
Enkätundersökningarna genomfördes var för sig men med utgångspunkt från likartade frågor och tolkningar av tre utvalda styrdokument i den målstyrda skolan. Den femte studien är en dokumentstudie över elevassistentens roll som tjänsteman i de två styrsystemen.
Glapp mellan dokument och verklighet
Resultatet i avhandlingen visar att det finns en diskrepans mellan det som finns formulerat i dokumenten och vad som kan avläsas i verksamheten avseende likvärdig utbildning för alla elever. Avhandlingen visar också på en stor variation när det gäller tolkning av vilka som ses som alla elever, elever i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ges för elever i behov av särskilt stöd.
En slutsats som kan dras är att vilken betydelse styrdokumenten får i skolans verksamhet är beroende av hur tjänstemän inom såväl förvaltning som skola, enskilt och kollektivt tolkar och genomför uppdraget där eleverna finns samt vilka villkoren är för genomförandet. För att kunna möta alla elever krävs att verksamheten organiseras med utgångspunkt från elevers varierande förutsättningar och personalens varierande kompetenser. Detta förutsätter att det inom såväl förvaltnings- som skolnivå finns insikt om vilket vetande, kunnande och erfarenhet som behövs för att genomföra uppdraget och att det finns flexibilitet i organisationen.
Ulla Gadler tjänstgör som lärare vid Linnéuniversitetet, Växjö och arbetar sedan 1998 med specialpedagogiska frågor ibland annat specialpedagog- och speciallärarprogrammen och har lång yrkeserfarenhet från såväl statlig som kommunal skolverksamhet. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Leif Lindberg, professor Håkan Jenner och docent Christer Jacobson, verksamma vid Linnéuniversitetet.
Avhandlingen “En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet” behandlas vid ett offentligt försvar 27 maj, klockan 10.00. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är professor Henning Johansson, Högskolan i Jönköping.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulla Gadler, telefon: 0470-70 82 57 eller e-post: ulla.gadler@lnu.se.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.
