Ny röntgenteknik minskar stråldosen med 40 procent
Kraftigt sänkta stråldoser för både patient och läkare, mindre hälsovådlig kontrastvätska samt bilder med avsevärt mycket bättre detaljrikedom än de från traditionell röntgen. Det är några av fördelarna med tekniken som en KTH-forskare och ett antal examensarbetare utvecklat.
Forskningsprojektet går under namnet miniXpose och går ut på att förbättra bildkvalitén vid fluoroskopi, det vill säga bland annat ERCP-undersökningar och kranskärlsröntgen (PCI). Testerna visar goda resultat. Beträffande bildkvalitén så talar röntgenbilderna sitt tydliga språk och den ökande detaljrikedomen imponerar. Stråldosen har å sin sida kunnat minskas med 40 procent vid tandröntgenundersökningar i panoramaformat, något examensarbetaren Lahdo Aksoy kommit fram till.
– Vid varje kranskärlsoperation exponeras kirurgen för strålning som motsvarar 3 stycken tandröntgenbilder. Ett normalt yrkesverksamt år blir det 300 operationer, vilket således motsvarar 900 tandröntgenbilder, säger Hamid Muhammed, forskare på Skolan för teknik och hälsa vid KTH och en av de som är involverade i forskningen.
Examensarbetaren Jonatan Rogby Lindberg som bland annat anpassar tekniken för sjukhus, fyller på:
– Kontrastvätskan är skadligt för njurarna. Då det är många äldre patienter som opereras är detta viktigt då deras njurar kan vara lite ”trötta”, säger Jonatan Rogby Lindberg.
Han tillägger att tekniken han och de andra jobbar med gör att mängden kontrastvätska kan minskas. Men det finns fler fördelar.
– Vår teknik kan göra att diagnoser blir säkrare, men också bidra till snabbare operationer, säger Jonatan Rogby Lindberg.
Hamed Muhammed håller med och tillägger att en mindre orolig kirurg – på grund av lägre stråldoser samt tydligare bilder – med största sannolikhet kommer att göra ett bättre jobb.
– Förutom en bättre arbetsmiljö på grund av minskade stråldoser kan även skyddskläder gjorda av bly göras lättare eftersom mindre bly krävs för att avskärma strålningen. Det innebär en mer ergonomisk arbetsmiljö med lägre risk för arbetsskador, säger Hamed Muhammed.
Utrustningen i sig är adaptiv, det vill säga automatisk och kräver inte att personalen ställer in en massa reglage. Den behandlar rörliga bilder i realtid men fungerar också lika bra på enstaka stillbilder. I framtiden finns det planer på att anpassa tekniken till andra medicinska bildsystem, till exempel datortomografi (CT).
– Sammantaget kan tekniken bidra till ett flertal kostnadsbesparingar för kliniker och sjukhus, säger Jonatan Rogby Lindberg.
Det är inte långt kvar till att tekniken kommer att finnas tillgänglig.
– Lite beroende på hur framtida finansiering kommer att se ut bör tekniken kunna nå marknaden inom 1 till 2 år, säger Jonatan Rogby Lindberg.
För mer information, kontakta Hamid Muhammed på 08 – 790 48 55 / hamed@sth.kth.se eller Jonatan Rogby Lindberg på 072 – 30 30 114.
