Tallars genetiska uttryck ändras med ålder och miljö
Genetiska skillnader mellan träd är grunden i skogsträdsförädlingen. Skillnaderna förändras dock med trädens ålder. Johan Kroon har i sitt doktorsarbete vid SLU gått igenom hur genetiken kommer till uttryck i unga och mogna tallar. Resultaten leder till många konkreta råd för den praktiska tallförädlingen, bland annat bör man testa träd i olika miljöer och väga in stamdiametern i urvalet.
I Johan Kroons avhandling tas läsaren med på en resa över hela fältet av genetiska variations- och samspelsmått, vilka alla har stor betydelse för hur och när urval bör göras. Studierna baseras främst på data från norrländska tallförsök, och många försök följdes från ung röjningsskog till mogen ålder. I en övergripande studie av genetiska skillnader innefattades både tall och gran i försök över hela landet.
I nuvarande tallförädling i Norrland görs ett urval på främst höjd vid 12–16 års ålder, då den initiala dödligheten har avtagit. En alltför tidig mätning kan dock äventyra precisionen. Johan Kroon visade att ett urval vid 10 års ålder resulterade i lägre produktionsvinst än om urvalet baserades på trädens volym vid 30 års ålder. De genetiska skillnaderna tenderade också att öka med åldern, vilket gjorde det lättare att göra ett bra urval.
Men Johan Kroon fann också argument som talade för ett tidigt urval, förutsatt att trädens storleksskillnader inte beror på skador. Med ökad ålder och trängsel ökar konkurrensen, och då överskattas de genetiska skillnaderna.
– Ett tidigt urval ökar också hastigheten i förädlingen, vilket kan ge snabbare förädlingsframsteg trots en något försämrad precision, säger Johan Kroon.
En faktor som inte alltid uppmärksammas är trädens form. Här kunde Johan Kroon visa att de förädlade träden i genomsnitt var slankare, vilket kan ha både för- och nackdelar. Trädens form påverkar också den beräknade totalproduktionen, vilket är ytterligare ett motiv för att väga in stammens diameter i urvalet.
Genetiska parametrar, som heritabilitet (arvbarhet), variationskoefficient och olika genetiska samband, sammanställdes för 5–20-åriga träd i över hundra fältförsök fördelade över hela landet. Studien ger en god bild av hur parametrarna förändras med ålder, ståndort och breddgrad, och med förflyttning av material.
– Resultaten stöder den svenska strategin att testa träd i olika miljöer. Den tyder också på att tall bör testas något längre än gran i fält.
Johan Kroon undersökte också hur de genetiska skillnaderna i blomning förändras med åldern.
– Jag är tveksam till att blomningsstudier i ung ålder kan användas för att förutsäga fröproduktionen hos vuxna tallar i fröplantager, trots tidigare positiva resultat på andra trädslag, säger Johan Kroon.
—————————————-
Mer information
Jägmästare Johan Kroon, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Spatiotemporal patterns of genetic variation for growth and fertility in Scots pine”. Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Johan Kroon, 090-203 33 54, johan.kroon@skogforsk.se
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8118/
Johan Kroon har ingått i ”Företagsforskarskolan i Skogsgenetik och Förädling”, ett samarbete mellan skogsindustrin och SLU. Värdföretag var Skogforsk, där han nu också är anställd.
Tid: fredagen den 27 maj 2011 klockan 10.00
Plats: Björken, SLU i Umeå
Opponent: Docent Leopoldo Sánchez, Franska forskningsinstitutet för skogs- och lantbruk (INRA), Orleans, Frankrike.
