Parlez-vous français? om lärares och elevers muntliga språkproduktion
I undervisning av främmande språk hålls ofta samtalet fram som en viktig del i språkinlärningen. I en ny avhandling i franska undersöker Joakim Stoltz hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare respektive elever och i vilka situationer som man växlar mellan de bägge språken och för vilka syften franska respektive svenska används.
Undersökningen bygger på ett empiriskt insamlat material bestående av ljudinspelningar genomförda i två grupper i franska på gymnasienivå och skall ses i ljuset av den kommunikativa inriktning som språkundervisningen har och har haft under senare decennier.
Det empiriska materialet har delats in i fem kategorier efter deltagarstrukturen (interaktion mellan läraren och helklass, mellan läraren och en mindre grupp, mellan elever osv.) och analyseras i två olika delar. Den första analysen är kvantitativ och syftar till att visa hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet och av vem. Den andra är en kvalitativ undersökning där sekvenser ur de olika interaktionerna inom varje kategori analyseras i syfte att kartlägga orsakerna till varför samtalsdeltagarna växlar språk.
Resultaten i den kvantitativa analysen visar att svenskan är närvarande, men i varierande utsträckning, i interaktionerna i samtliga kategorier. Vidare framkommer att turer som utgörs av en blandning av svenska och franska är vanligt förekommande, både hos lärare och hos elever.
Den kvalitativa analysen visar att deltagarstrukturen och valet av klassrumsaktiviteter och hur dessa organiseras av läraren är centralt för elevers och lärares växling mellan språken. Dessutom är lärarens agerande vad gäller val av språk samt strategi för att hantera närvaron av de bägge språken avgörande för elevernas muntliga språkproduktion på franska. Resultaten visar även att då läraren håller sig konsekvent till franska, uttrycker sig eleverna friare på målspråket.
Studien pekar på komplexiteten i det mer eller mindre uttalade kravet på att tala franska så mycket som möjligt i undervisningssituationen, samtidigt som läraren måste förhålla sig till det faktum att svenskan ständigt är närvarande och används för olika syften i klassrummet. Analysen visar slutligen också att lärarens val av aktivitet och deltagarstruktur påverkar elevernas möjligheter att kunna och vilja uttrycka sig på franska.
Joakim Stoltz kommer ursprungligen från Linköping och arbetar sedan 2003 som doktorand i franska med didaktisk inriktning, lärare och administratör vid Linnéuniversitetet. Tidigare har han haft en anställning som gymnasielärare i franska och svenska vid Alvesta gymnasium.
Avhandlingen ”L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée” behandlas vid ett offentligt försvar 15 juni, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är docent Marianne Molander Beyer, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Stoltz, telefon: 070-2531522, e-post: joakim.stoltz@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-708267.
