EU-satsning på ökad livskvalitet hos äldre
Örebro universitet deltar i ett stort europeiskt forskningsprojekt om äldres hälsa. Syftet är att undersöka hur maten påverkar hälsan och utforma nya kostråd som kan motverka eller lindra många av de sjukdomar och hälsoproblem som förknippas med åldrande. Örebroforskarna bidrar med bioanalytisk kompetens i samband med provtagningar och analys av resultaten.
– Vi ska undersöka vilken betydelse näringsintaget har för att uppnå bästa tänkbara hälsa hos äldre människor. Och till skillnad från tidigare forskning ska vi studera vilken betydelse kosten har som helhet, i stället för att fokusera på enskilda näringsämnen, berättar professor Robert Brummer, som är en av de tre Örebroforskare som deltar i EU-projektet.
Åldrandet beskrivs i dag som en process där kroppen kontinuerligt anpassar sig till inre och yttre slitage, en påfrestning som ofta leder till kronisk, låggradig inflammation och ligger bakom många av de sjukdomar som vi förknippar med hög ålder. För många börjar hälsan försämras redan vid dryga 60 ålder. Men all forskning på området tyder på att det går att bromsa åldrandet, bland annat genom en ändrad diet.
”Näringstät” mat
– Även om äldre människor har samma näringsbehov som yngre vuxna personer, krävs det en annan sammansättning av kosten. Energibehovet är mindre, men behovet av vitaminer och mineral är lika stort, eller till och med större, eftersom det med stigande ålder kan bli svårare att tillgodogöra sig näringsämnen. Därför måste maten vara mer koncentrerad, det vill säga ”näringstät”.
Personer mellan 65 och 79 år kommer att rekryteras från olika delar av Europa, och genomgå en detaljerad medicinsk undersökning före och efter projektet, för att jämföra effekten av olika dieter. Forskarna vid Örebro universitet kommer bland annat att analysera blodvävnad, under ledning av professor Fawzi Kadi.
Mätning av telomerer
– Det biologiska åldrandet kan konstateras ända ner på cellnivå. Vi kommer till exempel att mäta längden på de så kallade telomererna, som sitter i varsin ände på varje kromosom. Telomererna har blivit en viktig parameter för att utvärdera vilken potential det finns för reparation och återuppbyggnad av kroppsvävnad, eftersom de blir något kortare för varje celldelning, säger Fawzi Kadi.
Projektet, som har fått namnet NuAge, samordnas av universitetet i Bologna och bland de 31 deltagarna från 17 EU-länder finns både universitet och företag. Sverige representeras av Örebro universitet och Karolinska Institutet. EU satsar drygt 84 miljoner kronor, varav knappt 2 miljoner tilldelas Örebro universitet.
Förutom Robert Brummer och Fawzi Kadi, deltar även forskaren Elodie Ponsot från Örebro universitet, och alla tre är verksamma på Hälsoakademin vid Fakulteten för medicin och hälsa.
För mer information, kontakta Robert Brummer, 019-30 37 31 eller 073-842 66 00.
