Forskning om försök att förbättra människors hälsa genom att skapa bättre bostadsområden
Det finns stora skillnader i hälsa beroende på människors utbildning, sociala och ekonomiska villkor, etnicitet, ålder och kön. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika bostadsområden. Folkhälsoforskaren Karin Fröding vid Örebro universitet har undersökt fyra kommuners försök att utveckla hela bostadsområden för att förbättra människors hälsa.
Partnerskapet för Hållbar Välfärdsutveckling bildades 2003. Fyra kommuner, Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, deltog tillsammans med kommunala bostadsbolag, nationella parter och forskare vid Örebro universitet.
– Målet var att utveckla bostadsområden där människor har förutsättningar för att trivas och må bra, säger Karin Fröding, som har arbetat som samordnare och dessutom studerat folkhälsostrategierna och det lokala utvecklingsarbetet inom projektet.
För att få reda på vad som är viktiga förutsättningar i ett gott bostadsområde var det viktigt att de boende blev delaktiga. Tjänstemän vid bostadsbolag och kommun startade tillsammans med människor boende i ett område och Karin Fröding en gemensam forskningsprocess. De frågade boende i området vad de tyckte om till exempel service, bostäder, transport och delaktighet.
– Deltagarbaserad forskning är bra men jag har märkt att många har stora förväntningar på vad forskning kan bidra med. Det är viktigt att vara tydlig med att forskning ofta innebär en lång process och kan därmed inte erbjuda de snabba förändringarna. När resultaten kommer är det viktigt att man återkopplar och tar tillvara på det som kommit fram.
Deltagarbaserad forskning och samarbete i ett partnerskap öppnar möjligheter för människor att lära av varandra och få en förståelse för olika organisationers kulturer. Medborgarnas deltagande utgör dessutom en viktig del av strukturen för stadsdelsutveckling.
– När jag undersökte vilka som är engagerade och deltar i lokalt utvecklingsarbete visade det sig att människors utbildning, inkomst eller kön inte hade lika stor betydelse så som tidigare erfarenheter av aktivt engagemang i att försöka påverka politiken i kommunen. Däremot ser vi att människor som inte är födda i Norden deltar i mindre utsträckning.
Partnerskapet avlutades 2009 och Karin Frödings forskning visar att trots att det fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande har arbetet avstannat och resurser lagts på andra områden.
– Det finns så klart olika anledningar till varför det blev så men det visar hur viktigt det är att införliva projekt i den vanliga verksamheten. Det behöver inte nödvändigtvis planeras för en fortsättning i kommunal regi men det är viktigt att tänka på hållbara strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut redan när man startar projekt, säger Karin Fröding.
– Projektet har ändå varit bra. Människor har fått en bra möjlighet att påverka både i det lilla och stora. Vägbulor och köpcentrum har diskuterats men också det sociala och frågor om delaktighet och samverkan. Om boende i området fortsätter att vara aktiva leder det till en positiv framtida utveckling trots minskat politiskt stöd och resurser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Fröding: karin.froding@oru.se, 019-301177, 070-5655500
