Mässlingsutbrott aktualiserar behovet av vaccination

Flera europeiska länder har sedan förra året rapporterat om mässlingsutbrott. Frankrike är värst drabbat med över niotusen fall sedan det senaste utbrottet började i oktober förra året. Annika Linde är chefsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet och f.d. professor i virologi.
 
Vad är mässling?
— Mässling är en virusinfektion som är mycket smittsam och en av våra allvarligaste klassiska barnsjukdomar. Nästan ingen som smittas får en lindrig infektion. Sjukdomen ger feber, rödflammiga utslag över hela kroppen, ögoninflammation och infekterade luftrör. Dödligheten i moderna samhällen är mellan en på tusen och en på femtusen. I utvecklingsländer däremot kan dödligheten uppgå till 25 procent. Mässlingsinfektionen försvagar immunförsvaret och följdsjukdomar som blindtarmsinflammation, lunginflammation och aktivering av vilande tuberkulos kan uppkomma.
 
Hur känner man igen mässling?
— Förutom feber, hosta, ögoninflammation och utslag på kroppen får man vita fläckar på kindslemhinnan, vilket är ett säkert tecken på sjukdomen. Eftersom mässling är ovanligt nu förväxlas den ofta med en svår allergisk reaktion, men man blir sällan sjuk med så hög feber av allergi.
 
Riskerar mässling att sprida sig från Danmark till Sverige?
— Ja, men vi bör inte få något omfattande utbrott. I Sverige är mässlingen eliminerad. Vi kan få enstaka importfall, och de kan i sin tur smitta enstaka personer, men vi brukar inte få någon stor inhemsk spridning.  När 90 — 95 procent av befolkningen är immuna så har sjukdomen så liten möjlighet att smitta vidare att man inte får stora utbrott. Vi räknar med att 97 procent av svenskarna är immuna på grund av vaccination eller att man har haft mässling som barn.  I Danmark är under 90 procent immuna.
 
Vad får det för konsekvenser om vi får fler mässlingsfall i Sverige?
— Risken finns att viruset smittar dem som är ovaccinerade, att det till exempel kommer in i antroposofiska grupper där man inte vaccinerar sina barn. De som är vaccinerade två gånger mot mässling har minimal risk att smittas. Av de fall av mässling vi har sett i år var alla ovaccinerade eller hade endast fått en spruta.  1982 började alla barn vaccineras mot mässlingen. Samtidigt infördes vaccination i årskurs sex, så de som är födda före 1980 har bara vaccinerats en gång eller inte alls. När vaccinationen infördes minskade virusspridningen i landet. Tidigare blev alla infekterade, men under 70-talet var det en del ovaccinerade som heller inte blev smittade. Personer i medelåldern (runt fyrtio) har, förutom de småbarn som inte vaccinerats, störst risk att inte ha skydd och därmed att få mässling.
 
Finns det risk för att viruset förändras och immuniteten försvinner, som vid säsongsinfluensa?
— Mässlingsvirusets gener har visat sig mutera lika ofta som influensavirusets. De är båda RNA-virus men mutationerna i generna får inte genomslag på mässlingsvirusets äggviteämnen. Tillräcklig forskning har inte gjorts på varför mässlingsvirus inte förändras men den rådande hypotesen är att förändringar inte är förenliga med vissa virus förmåga att överleva. Därför, eller på grund av någon okänd mekanism, förändras inte mässlingsviruset och vi fortsätter vara immuna om vi en gång blivit vaccinerade eller har haft sjukdomen.
 
Varför väcker mässlingsutbrotten sådan uppmärksamhet?
— När det kommer mässlingsutbrott är det viktigt att få att folk fundera över sitt mässlingsskydd. Så länge en del av befolkningen inte är vaccinerad handlar det om att skydda individer mot svår sjukdom. Är man född före 1970 och är osäker på om man är vaccinerad bör man bli det om man ska åka utomlands. Dessutom innebär varje mässlingsfall en enorm arbetsinsats för våra smittskyddsläkare. Det är enligt lagen en smittskyddspliktig sjukdom och vi måste spåra varje människa som kommit i kontakt med ett mässlingsfall, försäkra oss om att personen är skyddad efter genomgången sjukdom eller vaccination och ge de oskyddade vaccin eller immungloblin.

Text: Anna Sandström, forskning.se