Kraftiga förskjutningar i humlefaunan kan vara ett hot mot pollineringen

Fördelningen mellan olika humlearter har förändrats kraftigt i svenska odlingar av rödklöverfrö under de senaste 70 åren. Parallellt med denna förändring har skördarna av rödklöverfrö minskat och det har blivit betydligt större skördeskillnader mellan åren. Idag står två humlearter för merparten av pollineringen i rödklöver, och detta tycks alltså främst ha försämrat odlingssäkerheten. Det visar ny forskning från SLU och Lunds universitet.

– Det är oroande att se att tidigare vanliga humlearter blivit ovanliga, eller till och med rödlistade, säger Riccardo Bommarco, huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln. Och det är möjligt att så här kraftiga förskjutningar i humlefaunan föregår utdöenden. När vi bevarar arter och förvaltar ekosystemtjänster såsom grödpollinering, verkar det vara viktigt att inte bara främja artrikedom – vi behöver också en jämn fördelning mellan olika arter som förser oss med ekosystemtjänster.

Under 1940- och 1960-talen gjordes omfattande undersökningar av pollinering och frösättning i rödklöver, som är en viktig fodergröda. Rödklöver är helt beroende av insektspollinering för att sätta frö, och viktigast är humlorna. Riccardo Bommarco och hans kollegor har nu jämfört de detaljerade humleinventeringar som gjordes i rödklöverfält under 1940- och 1960-talen med nya inventeringar i 44 svenska rödklöverfält under åren 2008 till 2010.

Resultaten visar att två arter, jordhumlan (Bombus terrestris) och stenhumlan (B. lapidarius), som tillsammans stod för 40 procent av humlorna på 1940-talet, idag fullständigt dominerar i rödklöverfälten med 89 procent av individerna. Två andra arter som var vanliga under 1940-talet, trädgårdshumlan (B. hortorum) och åkerhumlan (B. pascuorum), har minskat tiofalt i relativ vanlighet – från omkring 20 procent till 2 procent av de observerade humlorna idag.

Noterbar är också klöverhumlans (B. distinguendus) tillbakagång, från 11 till 0,7 procent. Denna art är för närvarande rödlistad som nära hotad i Sverige.
Forskarna bakom studien är Riccardo Bommarco, Maj Rundlöf och Ola Lundin vid Sveriges lantbruksuniversitet och Henrik G. Smith vid Lunds universitet. Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Proceedings of the Royal Society B – Biological Sciences.

Kontakt:
Riccardo Bommarco, institutionen för ekologi, SLU
0730-48 58 78
Riccardo.Bommarco@slu.se

Länkar:
Artikeln

Andra relaterade webbsidor
www.slu.se/ecology/riccardobommarco
www.step-project.net
http://www.artdata.slu.se/Humlor/Index_humlor.htm