Döda stjärnor universums stoftfabriker
Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
– Att supernovor som härrör från exploderande massiva stjärnor, så kallade kärnkollapssupernovor, kan producera ungefär lika mycket stoft motsvarande hundra jordmassor är känt sedan tidigare, men att vi nu tycks se tusen gånger mer stoft i Supernova 1987A kom som en rejäl överraskning, säger Peter Lundqvist vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, som ingår i det forskarlag som upptäckt stoftet.
Upptäckten kan förklara varför stoft förekom redan tidigt i universums historia. Man har nämligen sett stoft i spektras av väldigt avlägsna galaxer men inte haft en riktigt klar bild om hur stoftet bildades så snabbt efter universums födelse.
Observationerna av stoftet i Supernova 1987A gjordes med rymdteleskopet Herschel Space Observatory under 2010 då supernovan var 23 år gammal. Resultaten av observationerna presenterades i en artikel i Science med Mikako Matsuura från University College London som förstaförfattare.
Stoft spelar en mycket viktig roll i bildandet av stjärnor och planetsystem. Supernova 1987A finns i ett aktivt stjärnbildningsområde som heter 30 Doradus i Stora Magellanska Molnet och ligger på ett avstånd av 160 000 ljusår från oss. När Herschel vändes mot detta område iakttogs en stark signal på den plats supernovan sågs explodera i februari 1987. Inget teleskop har tidigare haft möjligheten att studera detta område i Herschels våglängdsområde och med dess känslighet sedan supernovan exploderade. Herschel såg en signal från supernovan i flera våglängdsintervall och det spektrum som dessa signaler bildar tillsammans visar att signalen troligen kommer från mycket kallt stoft i supernovan.
– Får vi våra senaste mätningar bekräftade kan vi bara dra slutsatsen att supernovor troligen är de huvudsakliga stoftfabrikerna i universum. Det har länge debatterats ifall supernovor eller mindre massiva stjärnor under deras slutstadier är de som i huvudsak bidrar med stoftet. Supernova 1987A kan än en gång ha bidragit med en viktig pusselbit om vår kunskap om universum och speciellt vad som händer vid massiva stjärnors död, sager Peter Lundqvist.
Länk till artikel i Science: [Ref 1]
Ytterligare information
Peter Lundqvist vid Institutionen för astronomi, Oskar Klein Centre, Stockholms universitet, tfn 08-5537 85 18, mobil 073-655 14 27, e-post: peter@astro.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
