Dags för skolstart – och då kan åldern spela roll

I Sverige föregås skolstarten numera av ett år inom den skolförberedande sexårsverksamheten. Men systemen varierar i olika länder och barn kan börja i formell skolundervisning flera år tidigare än vad de gör i Sverige. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och har specialiserat sig på de yngre barnens lärande.

Spelar åldern vid skolstart någon roll?
— Frågan om vilken ålder som är lämpligast för skolstart och betydelsen av förskola diskuteras i hela Europa och är sammankopplad med att nationer söker efter en framgångsfaktor i utbildningssystemet. Man kan argumentera för att frågan är irrelevant eftersom det handlar om vilken verksamhet som erbjuds barnen.  Men, om vi utgår från att skolan är en institutionaliserad verksamhet som är bärare och förmedlare av vissa centrala kunskaper, normer och värden och som skiljer den från förskolan och förskoleklassen, är frågan om ålder vid skolstart av största vikt.
 
Vid vilken ålder är det lämpligast att börja skolan?
— Det hör samman med vilken verksamhet som barnen kommer till då de börjar skolan. De flesta studier ger emellertid inga belägg för att en tidig skolstart, då barnen är 4–5 år, skulle vara gynnsam för hur barn presterar senare i skolan. Snarare pekar den samlade svenska och internationella forskningen på att tidig formaliserad skolgång med mer vuxenstyrd undervisning missgynnar elever i den fortsatta skolgången. Skillnader tenderar att jämna ut sig med stigande ålder och ju senare i skolgången som undersökningarna görs. Länder som lyckas väl i internationella mätningar har olika skolstartsålder, i Finland börjar barnen till exempel vid sju års ålder.
 
Hur ser det ut i andra länder?
— I de flesta länder börjar barnen skolan vid 6 års ålder. Att länder i Europa har olika tidpunkter för skolstart beror huvudsakligen på en historisk tradition och uppbyggnaden av olika skolsystem har utgått från denna tradition. Åldern för skolstart har alltså inte beslutats utifrån några utvecklings- eller utbildningskriterier.
 
Vad säger forskningen om effekterna av att börja tidigt respektive sent?
— Forskning indikerar att tidig formaliserad undervisning i klassrumsmiljö har negativa konsekvenser för barns fortsatta lärande och prestationer i skolan. Däremot uppstår positiva effekter på barns lärande om de tidigt vistas i miljöer, tillsammans med andra barn och kunniga och intresserade vuxna, som utmärks av samspel, aktivitet och interaktion. Det verkar vara den viktigaste förklaringen till att barns vistelse i förskolan har positiva effekter. En förskola med god kvalitet har positiva effekter på barns kognitiva, sociala och emotionella utveckling, vilket visar sig i prestationer senare i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden.

— När vi talar om och diskuterar effekter av tidig skolstart är det barnets ålder då han eller hon börjar den obligatoriska skolan som är i förgrunden. Men detta är naturligtvis bara en del av bilden. Många länder har en väl utbyggd förskola med inslag som liknar den obligatoriska skolan. Att låta förskolan vara en del av utbildningsväsendet och införandet av läroplan är exempel på hur nationer som Sverige strävar efter att reglera innehåll och former för lärande på ett liknande sätt för skola och förskola.

Vad betyder den skolförberedande sexårsverksamheten för skolstarten?
— Förskolepersonal bör noga fundera på vad skolförberedande verksamhet innebär.  En verksamhet som främjar att barn är aktiva, kreativa och problemlösande är antagligen den bästa skolförberedelse som barn kan få.

Text: Anna Sandström, forskning.se