Experter på konstgjort kött möts

Varför ordna en konferens kring konstgjort kött?
— Meningen är att vi ska försöka sy ihop forskningssamarbeten.

Finns det inga forskningshemligheter? En djurrättsorganisation har ju t ex utlovat 1 miljon dollar till den som lyckas ta fram en kycklingfilé på konstgjord väg till juni 2012?
— Jag tror mer på samarbete — och framför allt är det roligare! Det finns exempelvis ett nederländskt patent, som de gärna delar med sig av, men vi får väl se var vi står efter konferensen. Dessutom befinner vi oss rätt långt ifrån en kommersialisering av någon produkt. Att hinna få fram en filé till sommaren 2012 bedömer jag som omöjligt.

Var i utvecklingen befinner sig svenska forskare jämfört med forskare i andra länder?
— I Sverige befinner vi oss fortfarande i uppstartsfasen. Längst har man förmodligen kommit i Nederländerna — men vi ska nog komma ikapp! NASA var också tidigt ute för att försöka få fram kött till astronauterna men nu satsar amerikanarna på robotar för rymdprojekten istället.

Hur ser finansieringen ut? Betraktas arbetet fortfarande lite som science fiction?
Ja, det är mycket svårt att få pengar. Vi har försökt söka EU-pengar till forskargruppen på Chalmers men fått nej för att vi befann oss ”far from European values”. Första gången vi fått externa pengar är nu till konferensen som ESF (The European Science Foundation) finansierar. Annars är det universitetets egna pengar som används till den här typen av forskning.

Var befinner sig forskningen tekniskt just nu? Finns det något kött att provsmaka?
— Inte vad jag vet. Gruppen på Chalmers har tagit fram en muskelcell som odlas i en bioreaktor. Det första målet är att försöka få fram köttfärs — filéer och biffar kommer att ta betydligt längre tid.

Vilken utmaning anser du vara störst — att få fram kött på konstgjord väg eller att konsumenterna ska vilja äta det?
— Största utmaningen är produktionen: att få fram en billig process, bättre bioreaktor, bättre stamceller från djur och en bättre näringslösning. Konsumenternas acceptans blir den andra utmaningen och det tredje stora steget blir att gå från köttfärs till filéer.

Vore det inte bättre att prata om en ny näringsrik och miljövänlig produkt än att kalla det för kött?
— Nej, jag tänker tvärtom. Folk vill ha kött och jag tror det är svårare att få konsumenterna att välja en ny produkt som de inte vet vad det är. Genom att visa bilder från våra slakterier kommer det inte att bli så svårt att få människor att tänka om.

En osäkerhetsfaktor är om tillverkningen av konstgjort kött kommer att bli mer kostnadseffektiv och miljövänlig än traditionell köttproduktion. Man slipper kostnader för uppfödning, utfordring och slakt men varifrån tas exempelvis näringen till konstgjord köttproduktion?
— Idag används en väldigt dyr näringslösning som består av kalvserum, men det finns alternativ inom den medicinska forskningen som vi ska försöka gå över till. Över huvud taget kan nog forskningen kring konstgjort kött få en del draghjälp av den medicinska forskningen där intresset är stort för att odla stamceller — då till organ för transplantationer.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se