Att beröra och bli berörd – om beröringens fenomenologi i vård
Beröring är central i vårdande sammanhang. Den kan vara helt nödvändig för att hjälpa patienter till exempel vid tvättning och påklädning eller som en tröstande gest. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Lise-Lotte Ozolins fenomenet beröring i vårdsammanhang.
Avhandlingen innehåller fyra empiriska studier samt en filosofisk belysning av resultaten. Frågor som ställts har till exempel varit: Hur visar sig beröring i vårdsammanhang? Vilken betydelse har beröringen? Hur visar sig beröring vara vårdande? Vad är vårdande beröring? Kan beröring vara icke-vårdande och i så fall hur?
Resultatet visar hur beröring i vårdsammanhang är ett komplext fenomen. Den som berör blir också själv berörd. På så sätt tillhör beröringen vare sig den ena eller andra personen och kan heller aldrig vara enkelriktad; den blir till i mötet mellan de två individerna. Avhandlingen visar också hur beröring sätter människors sinnen i rörelse, på gott och ont, och kan vara såväl vårdande som icke-vårdande.
– Beröring är genomträngande och genomgripande, oavsett om den är mjuk eller av en hårdare karaktär och den måste därför förhållas till människors personliga perspektiv och sårbarhet säger Lise-Lotte Ozolins. Beröringens kraft kan beskrivas innebära både välbefinnande och lidande, beroende av i vilket sammanhang den finns och vilka människor som berörs.
Avhandlingen visar att vårdande beröring kan vara meningsskapande och hälsostärkande och förankrande om den utvecklas ur ett vårdande som förmår att möta patientens livsvärld och sårbarhet. Beröringen ger vårdare möjligheter att stabilisera och stödja patienterna till att uppleva hälsa, att känna sig mer hela och till att fullfölja sina små eller stora livsprojekt. Emellertid kan beröring som objektifierar patienterna utgöra ett hinder för en vårdande relation och kan till och med skada dem då en mellanmänsklig avvägd rörelse saknas.
Vidare visar avhandlingen betydelsen av att problematisera vad beröring innebär i vårdsammanhang. Om ett genuint vårdande möte mellan patient och vårdare ska kunna ske blir det problematiskt om vårdare utgår ifrån vad som generellt brukar vara gångbart. Vårdare behöver i stället reflektera över vad vårdande och beröring innebär. Beröring är inte en metod eller teknik eftersom den i så fall tappar både den essentiella rörelsen och det mellanmänskliga, samt omsorgen som har sin grund i människans existentiella villkor och som respekterar människans förmågor och sårbarhet.
Avhandlingen ”Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang” försvaras fredagen den 23 september 2011, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Weber, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Gunn Engelsrud, Norges Idrettshøgskole, Oslo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lise-Lotte Ozolins, telefon: 0470-708367, e-post lise-lotte.ozolins@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
