Nygammal foderväxt med potential
Esparsett är en proteinrik foderväxt som har odlats länge i Europa, men som under senare decennier har ersatts av mer högavkastande grödor. Esparsetten är proteinrik och dess innehåll av tanniner har en positiv effekt på proteinomvandlingen under djurens matsmältning. Det har Martin Lorenz funnit under sitt doktorsarbete vid SLU.
Esparsett (Onobrychis viciifolia) är en gammal foderväxt med bra näringsegenskaper för kor, får och getter. Det är en oftast flerårig leguminos och växtslaget infördes till Europa från Asien under 1700-talet. Den har provodlats i Uppsala, men utan framgång. Hittills har skördarna varit små.
– Tyvärr ersattes esparsett i Europa av olika gräsarter med högre avkastning när mineralgödselmedel började användas på 1960- 0ch 1970-talen, säger Martin Lorenz vid SLU:s Institution för husdjurens utfodring och vård.
Men nu ställs krav på minskad energiåtgång i jordbruket, ökad biologisk mångfald och minskad övergödning av sjöar och vattendrag, vilket gör att forskarna börjar inrikta sig på att hitta uthålliga odlingssystem. Proteinförsörjningen till mjölkkor är en viktig fråga inom EU, som i dagsläget är mycket beroende av importerat kraftfoder som sojabönor.
I ett samarbetsprojekt mellan SLU och flera andra europeiska universitet har den nygamla grödan esparsett (sainfoin på engelska) synats ur många vinklar. Man samlade in esparsettfrön från hela världen och de undersöktes på ett heltäckande sätt – molekylärbiologiskt, hur växten uppför sig under ensilering, hur fodret påverkar proteinanvändningen hos idisslarna, hur man bäst odlar grödan och hur man kan använda fodret som avmaskningsmedel.
De svenska husdjursforskarna i projektet, bland dem Martin Lorenz, inriktade sig på ensileringsprocessen och på proteinvärdet när fodret sedan gavs till idisslare.
Esparsett innehåller mycket tanniner, ämnen som är vanliga i många växter och frukter. Martin Lorenz observerade både positiva och negativa effekter av dessa tanniner på djurens matsmältning.
Esparsetts stora tannininnehåll visade sig ge positiv effekt på proteinomsättningen i våmmen. Samtidigt innehåller esparsett mycket protein, vilket är viktigt från både ekonomisk och miljömässig synpunkt.
– Esparsett har en stor potential som proteinrikt foder till idisslare, säger Martin Lorenz. Det kan påverka inte bara försörjningen av inhemska proteinfoder, utan även idisslarnas proteinanvändning, miljöfrågor och beroendet av importerat proteinfoder.
————————————————————————–
MSc Martin Lorenz, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln “Sainfoin tannins and their impact on protein degradation during silage and rumen fermentation and testing of novel techniques”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: måndagen den 19 september 2011 klockan 9.15
– Plats: Sal J. Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Dr Harinder Makkar, University of Hohenheim, Germany
Mer information
Martin.Lorentz@slu.se, 018-67 16 56, 073-664 94 67, +43 660 123 02 40
Hemort: Uppsala
Avhandlingen [Ref 1]
Institutionen för husdjurens utfodring och vård [Ref 2]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
– Foderväxten esparsett (Onobrychis viciifolia) i blomning [Ref 3]. Foto: Martin Lorenz
– Martin Lorenz och medarbetaren Chrisine Hayot [Ref 4] i ett fält med den nygamla fodergrödan esparsett. Foto: Martin Lorenz
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
