Trångt för tänder hos äldre
Käkarnas storlek minskar i takt med åldern. Det visar en unik studie från Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola som följt en årskull tandläkare genom hela deras vuxna liv.
1949 startade den unika studien. Då gjordes gipsavgjutningar av käkarna på tandläkarstudenter som då var i tjugoårsåldern. Tio år senare upprepades undersökningen och 1989, fyrtio år efter de första avgjutningarna, gjordes de en sista gång. Vid det tillfället fick forskarna kontakt med 18 av de ursprungliga 30 deltagarna.
– Vi fann att under de här fyrtio åren blev det mindre plats för tänderna i käken, säger Lars Bondemark, professor i tandreglering, som tillsammans med kollegan Maria Nilner, professor i klinisk bettfysiologi vid Tandvårdshögskolan i Malmö, analyserat materialet.
Trängseln beror på att käken, främst underkäken, men även överkäken, krymper på både längden och på bredden. Visserligen handlar det bara om några få millimetrar, men det är tillräckligt för att det ska kunna bli trångt för framtänderna.
– Vi kan också avfärda att orsaken skulle vara visdomständerna eftersom även personer som saknar visdomständer får trångt för framtänderna.
Hur mycket käken krymper är individuellt, men för vissa patienter är förändringarna tillräckligt stora för att de ska uppleva att det händer något med bettet.
– Då kan det vara bra att känna till att det är normalt, säger Lars Bondemark som menar att tandläkare måste ta hänsyn till den kontinuerliga förminskningen av käkarna när de planerar att göra större bettkonstruktioner på sina patienter.
– Vi jobbar mot naturen och det är svårt att göra något som är helt stabilt.
Varför käkarna förändrar sig genom hela livet är inte känt, men storleken på förändringen avgörs sannolikt både av ärftliga och anatomiska faktorer, bland annat av hur patientens bett ser ut.
Kontaktinformation
Lars Bondemark
Professor
E-post: lars.bondemark@mah.se
Telefon 0703-665 079