Koreansk isbrytare räddar delar av klimatforskningen i Antarktis
Ett av de tre forskningsprojekt från Göteborgs universitet som hotades av att isbrytaren Oden inte kommer att gå till Antarktis i vinter har nu säkrats. En forskare kommer att följa med det koreanska isgående forskningsfartyget Araon för att rädda mätdata från botten av Amundsenhavet.
– Vi har inlett ett samarbete med koreanska forskare och får åka med deras isbrytare i vinter och nästa vinter för att ta upp och tömma våra mätinstrument, säger Anna Wåhlin från institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Anna Wåhlin är lättad efter överenskommelsen med de koreanska forskarna, som gjordes vid ett forskarmöte om Antarktis i Paris. Araon är en ny, välutrustad forskningsisbrytare, som gör det möjligt för forskargruppen att utföra de allra viktigaste delarna av den forskning som skulle ha bedrivits ombord på den forskningsutrustade isbrytaren Oden i vinter.
Det innebär att de kan ta upp den utrustning de har stående på havsbotten, där den bland annat mäter temperaturen på havsströmmarna för att kunna kartlägga hur istäcket i området smälter. Därmed kan de tanka ur data, byta batteri, utföra underhåll och sedan sätta ner mätutrustningen igen.
– Vi hade ett större program på Oden, som det inte finns utrymme för på Araon. Nu får vi hänga på och digga läget. På Oden kunde vi vara med och bestämma, så långsiktigt är det en stor nackdel för oss att inte ha tillgång till Oden.
Värre är det för två andra forskningsprojekt. Katarina Abrahamsson på institutionen för kemi är en av dem som drabbas. Hon leder ett projekt som undersöker samspelet mellan halogenerade kolväten, kvicksilver och marknära ozon i Södra oceanen och hur det påverkar den globala uppvärmningen.
– Det är klart vi är besvikna. Mitt projekt skulle ha följt med på Oden under tre år, nu blev det bara ett år. Det innebär att vi inte kan uppfylla målsättningen med projektet. Jag hade hoppats få en mätserie på fem år i samma område, det hade gett unik kunskap. Nu fryser forskningspengarna inne, säger Katarina Abrahamsson.
Karin Hårding som studerar sjukdomsspridning i naturen på sälstammar i Antarktis drabbas också. Hennes projekt går ut på att jämföra sjukdomsspridningen bland sälar som aldrig jagats och har väldigt låga halter av miljögifter med de utbrott som ledde till massdöd bland svenska knubbsälar 1988 och 2002. Hennes treåriga studie blir nu tvåårig.
– Tidsserier är väldigt värdefulla i forskningen, man kan inte jämföra bara två år och dra säkra slutsatser. Vi får helt enkelt försöka ordna fler expeditioner till Antarktis senare, så att vi kanske kan börja jämföra skillnader mellan år och regioner sen.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Anna Wåhlin, institutionen för geovetenskaper
031- 786 2866
anna.wahlin@gvc.gu.se
Katarina Abrahamsson, institutionen för kemi
031- 786 9051
k@chem.gu.se
Karin Hårding, institutionen för marin ekologi
031- 786 26 24
karin.harding@marecol.gu.se
