Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 oktober 2011

Smekningar njutbara även på avstånd

Att vi njuter av sensuella smekningar är välkänt. Men hjärnan reagerar lika kraftigt på att se när någon annan blir smekt. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Att bli varsamt smekt av en annan person innebär inte bara en fysisk upplevelse utan också en emotionell. Men hur smekningen utförs och vilka reaktioner den väcker i hjärnan är en hel vetenskap.

Forskare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat hur vår hjärna reagerar på smekningar. I studien fick ett antal personer ta plats i en skanner som kan avbilda hjärnans blodflöden med hjälp av magnetresonans, samtidigt som de blev smekta med en fjäder.

Smekningarna var antingen snabba eller långsamma, och inte så oväntat visade sig hjärnan reagera kraftigast på de långsamma. Mer överraskande resultat visade sig när de medverkande i studien fick titta på videofilmer där en annan person blev smekt.

– Syftet var att förstå hur hjärnan bearbetar information från en sensuell beröring, och det visade sig att hjärnan aktiverades lika snabbt när försökspersonerna fick titta på när någon annan blev smekt, som när de blev smekta själva. Även när vi tittar på en sensuell hudsmekning kan vi alltså uppleva dess emotionella mening utan att vi behöver känna beröringen direkt, säger India Morrison, en av forskarna bakom studien.

Som jämförelse fick de medverkande se en film där en hand smeker ett föremål, och då aktiverades hjärnan inte alls lika starkt.

Vad innebär då de här resultaten?
–De antyder att vår hjärna är ”kopplad” så att vi kan känna och bearbeta andras känslomässiga beröring, vilken kan öppna för nya vägar att studera hur vi skapar empati, säger India Morrison.

–Det är viktigt för människan att förstå betydelsen av olika typer av beröring. Att veta om två personer är i ett förhållande eller om de håller på att börja slåss.

Studien publicerades i tidskriften Journal of Neuroscience.

Kontaktinformation
Kontakt:
India Morrison, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
072 7280922
India.morrison@neuro.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera