Vem ska fostra journalisten?
Frågan om en formaliserad journalistutbildning i Sverige har varit föremål för en långvarig diskussion mellan olika intressen. Idéhistorikern Elin Gardeström visar i sin avhandling att utbildning av journalister ofta fördes fram som en lösning på olika upplevda problem med hur pressen fungerade.
En formaliserad utbildning för journalister blev efter andra världskriget en diskussion både i Sverige och internationellt. Å ena sidan fanns de som hävdade att journalist blev man genom praktisk träning som lärling på en redaktion. Å andra sidan fanns de som menade att det var ett intellektuellt yrke som krävde en högre utbildning, gärna på universitet.
I avhandlingen Att fostra journalister analyserar idéhistorikern Elin Gardeström den långa diskussionen om en journalistutbildning i Sverige från 1944 till 1970. Avhandlingen beskriver spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning.
– Det fanns en rädsla för att en formaliserad utbildning skulle stöpa journalisterna i samma form, göra dem konforma. Men här fanns också tron på att en journalistutbildning kunde ge journalisterna förmåga att förändra och förbättra samhället, säger Elin Gardeström.
Den centrala konflikten om journalisternas utbildning var mellan universiteten och pressens organisationer. Yrket sågs av journalistkåren som en talang som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Argumenten för en bättre journalistutbildning handlade om att komma tillrätta med problem förknippade med kommersialisering, sensationsjournalistik och politiserad journalistik och internationellt sågs det som en metod att stävja krigspropaganda.
I undersökningen blir en föreställning i tiden synlig, nämligen tron på samhällskommunikationens danande kraft under en period när medierna expanderar kraftigt i samhället. Förhoppningen var att journalistutbildningen i förlängningen skulle påverka läsarna. Motsättningen fortlevde genom formandet av en journalistutbildning – formulerad som en skillnad mellan teori och praktik. Diskussionen handlade också om vad och vem som skulle styra urvalet till journalistutbildningen.
Avhandlingen diskuterar avslutningsvis de konflikter mellan det akademiska fältet och pressens fält som tenderar att reproduceras på journalistutbildningar, både i Sverige och i andra länder.
Elin Gardeström är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola och är knuten till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet, samt till Institutionen för idéhistoria och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Avhandling: ”Att fostra journalister. Journalistutbildningens formering i Sverige 1944 -1970”
Opponent: Per Wisselgren, lektor i idéhistoria, Umeå universitet.
Disputation: fredagen den 14 oktober 2011 kl. 13.00 i sal MA 624, Södertörns högskola.
Kontakt: Elin Gardeström, mobiltel: 0702-580 650.
_____________________________________________________
