Saliv kan förklara barns svaga immunförsvar
Barn har färre komponenter som stärker immunförsvaret än vuxna. Det visar en kartläggning av barns saliv som genomförts vid Malmö högskola. Studien kan därmed ha hittat en förklaring till barns oförmåga att försvara sig mot infektioner.
Munhålans saliv produceras av stora och små salivkörtlar. Små salivkörtlar anses stå för cirka tio procent av sekretionen. Dessa finns överallt i munhålans slemhinnor, exempelvis på tungan, i läppen, gommen och på kinderna. Körtlarna producerar kontinuerligt ett sekret som dels smörjer slemhinnorna, dels innehåller antimikrobiella ämnen, vilka ingår i både det specifika och ospecifika immunförsvaret. Sekretet skyddar oss både mot infektioner och håller även munhålan fuktig.
Mikael Sonesson, specialist i tandreglering och lärare vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola, har i sina studier undersökt om förekomsten av specifika och ospecifika försvarskomponenter i saliven skiljer sig åt i olika åldrar. Undersökningsmaterialet består av saliv som med hjälp av filterpapper samlats in från olika slemhinneområden hos cirka 200 personer. Personerna i studierna bestod av tre grupper: förskolebarn, tonåringar eller unga vuxna.
– Huvudsyftet var att studera salivflöde och förekomsten av försvarskomponenter i saliv från små salivkörtlar under tillväxtåren. Det har aldrig gjorts tidigare, menar Mikael Sonesson.
Resultaten visar bland annat att barn har mindre mängd av det specifika ämnet immunoglobulin A (IgA) jämfört med vuxna. Mängden av några komponenter som tillhör det ospecifika försvaret var dock likartad.
Skillnaderna kan förklaras av att immunförsvaret inte är fullt utvecklat hos mindre barn. Detta sker oftast i tio- till tolvårsåldern, men delar av det ospecifika försvaret tycks var moget redan hos förskolebarn. Mikael Sonesson betonar att den förklaringen ännu så länge grundar sig på resultaten av dessa inledande studier.
Genom Mikael Sonessons studier har det påbörjats en kartläggning av försvarskomponenterna hos friska barn. Vid allmänsjukdomar som exempelvis kräver behandling med immunosuppressiva (immunförsvarshämmande) läkemedel eller strålbehandling mot huvud/hals kan situationen vara annorlunda. Då är den immunologiska funktionen hos försvarskomponenterna sannolikt avgörande för utvecklande av sjukdomar i mjuk- och hårdvävnaderna.
– Där kan skillnaderna ha betydelse och det är bland annat en av de saker som det skulle vara intressant att studera närmre.
Studierna visar också på skillnader i tillväxten mellan de specifika och ospecifika försvarskomponenterna.
– Det tycks ta längre tid för det specifika försvaret i både helsaliv och småkörtelsaliv att nå upp till vuxennivå, säger Mikael Sonesson som planerar nya studier för att bland annat undersöka saliven hos barn som behandlas med tandreglering.
– Men det krävs fler studier innan vi säkert kan säga vilken betydelse skillnaderna har.
Fredagen 14 oktober disputerar Mikael Sonesson på avhandlingen ”On minor salivary gland secretion in children, adolescents and adults” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Sonesson på telefon 040-66 58 447 eller via e-post: mikael.sonesson@mah.se
Alternativt Magnus Sjöholm, informatör Malmö högskola: 0707-8907
