Chalmersforskare tar fram nya vapen mot cancer

Chalmersforskarna räknar med att kunna testa två olika metoder på patienter inom ett halvår.  Den ena metoden är ett alternativ till mammografi, alltså röntgen för att upptäcka bröstcancer. Den andra går ut på att behandla tumörer i huvud och hals genom att hetta upp cancercellerna.

Mikrovågor kan precis som röntgenstrålning användas för att skapa medicinska bilder – en ny teknik som kallas för mikrovågstomografi. Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik, har tagit fram system för att upptäcka bröstcancer med den nya tekniken. Han berättar att metoden har flera fördelar jämfört med mammografi.

– Vi får ut tredimensionella bilder som har betydligt bättre kontrast mellan frisk och sjuk vävnad än vad röntgenbilder har. Därför blir det lättare att upptäcka även väldigt små tumörer som idag kan dölja sig bakom frisk vävnad, vilket skapar förutsättningar för mycket säkrare diagnostik.

– Till skillnad från röntgen ger metoden dessutom försumbara stråldoser av ickejoniserande strålning – mindre än en hundradel av den strålning man får när man pratar i mobiltelefon.

Tanken är att tekniken ska användas tillsammans med en behandlingsbrits med hål för brösten, där man kan koppla på det 30-tal antenner som behövs för undersökningen (se illustration). Detta skulle vara avsevärt bekvämare för patienterna än vad mammografi är. Metoden skulle också kunna bli mycket billigare, i första hand för att mikrovågsutrustningen inte är så kostsam, men också för att de tydligare bilderna kan underlätta tolkningsarbetet för läkarna.

I det andra Chalmersprojektet använder man i stället mikrovågorna för att bekämpa tumörer genom uppvärmning, så kallad hypertermi (se illustration). Kliniska studier har visat att behandling med traditionell strålterapi och kemoterapi i kombination med hypertermi kan fördubbla den långsiktiga möjligheten att bota vissa cancerformer, till exempel livmoderhalscancer och mjukdelssarkom.
– Nu utvecklar vi ett nytt hypertermisystem som kan nå djupliggande tumörer i huvud och hals med hög precision, säger Hana Dobšícek Trefná, doktor i biomedicinsk teknik. Det gör det möjligt att uppnå högre temperaturer i tumören, utan påverkan på omgivande vävnad.
På sikt hoppas Chalmersforskarna på att kunna kombinera de båda metoderna. När man upptäcker en tumör skulle man då kunna använda de antenner som redan är inkopplade för att omedelbart börja behandla tumören, samtidigt som man kontrollerar att rätt vävnad värms upp. Metodiken skulle kunna användas även för andra kroppsdelar än bröst, huvud och hals.
Teranostik – terapi och diagnostik av sjukdomar i ett och samma system – är ett växande forskningsområde, och Chalmersforskarna tror att mikrovågor har mycket stor potential inom teranostik. Den bakomliggande mikrovågstekniken används redan idag i ”Strokefinder [Ref 1]”, en hjälm som kan särskilja mellan blodpropp och blödning i hjärnan. Strokefinder testas just nu kliniskt på Sahlgrenska.
 
Mikrovågor, fakta
Mikrovågor är elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, det vill säga kortare våglängd jämfört med ”vanliga” radiovågor, men längre våglängd jämfört med till exempel synligt ljus och röntgenstrålning. Någon exakt definition finns inte, men i allmänhet brukar man avse frekvenser från 0,3 till ca 30 GHz. Chalmersforskarna använder frekvenser runt 0,5-3 GHz.
 
För mer information, kontakta:
Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik, 076-125 70 12, 031-772 17 23, andreas.fhager@chalmers.se
Mikael Persson, professor i biomedicinsk elektromagnetik, 031-772 15 76, mikael.persson @chalmers.se
Hana Dobšícek Trefná, doktor i biomedicinsk teknik, 031-772 50 52, hanatre@chalmers.se
Johanna Gellermann, läkare och docent i radioonkologi, 031-772 50 52, johanna.gellermann@chalmers.se