Ökad grisvälfärd vid tidig vaccinering

Galtlukt, eller ornelukt, är en mycket obehaglig lukt som avges från kött, främst från okastrerade hangrisar. Den stora majoriteten hangrisar i Sverige och stora delar av världen kastreras därför i tidig ålder. Lukten orsakas i huvudsak av två ämnen, androstenon och skatol, som lagras i grisens fett. Halterna av dessa ämnen stiger kraftigt när hangrisar blir könsmogna. Till följd av kastreringen minskar också de problematiska beteendena med aggressioner och sexuella upphopp.
Kastreringen utförs i dagsläget utan bedövning, vilket har uppmärksammats bland politiker och allmänhet. Nu söker man efter mer djurvänliga alternativ och de två mest aktuella är vaccination eller kastrering i kombination med smärtlindring och/eller bedövning. Carl Brunius har i sitt doktorsarbete vid institutionen för livsmedelsvetenskap SLU undersökt om vaccinationen mot galtlukt kan utföras tidigare än vad man för närvarande rekommenderar.
– Vaccination är antagligen det mest djurvänliga alternativet av de två, eftersom man varken skär, behandlar eller stressar de små kultingarna, utan behandlar djuren när de är större, säger han.
Vaccinationen innebär att testikelfunktionen stängs av som en följd av immunisering mot GnRH (Gonadotropine-releasing hormone), en kroppsegen substans som reglerar könsfunktionen. Liksom vid kastrering minskar både halterna av galtluktsämnen och förekomsten av problembeteenden.
Vaccinationen utförs vid två tillfällen, med minst 4 veckor emellan, och med den andra injektionen vanligtvis 4–6 veckor före slakt, dvs. runt 20 veckors ålder. Slakten brukar ske vid ca 25 veckors ålder. Vid sådan standardvaccination finns det dock en viss risk att somliga grisar hinner bli könsmogna före den andra vaccinationen, och därmed kan de bli aggressiva och åsamka varandra skada. Av arbetarskyddsskäl önskar dessutom vissa lantbrukare slippa vaccinera tunga grisar.
– Vi har i våra försök visat att man kan ge den andra vaccinationen betydligt tidigare än man vanligtvis gör, dvs. redan vid 14 veckors ålder, säger Carl Brunius.
De vaccinerade grisarna växer som intakta hangrisar fram till den andra injektionen. Det betyder att de har en större potential än de kastrerade att kunna omvandla foder till kött.
– Det har man kunnat visa i flera studier, men inte i alla. De varierande resultaten kan ha att göra med skillnader i utfodringen, säger Carl Brunius.
Vaccinet i fråga har använts under en längre tid i Australien och Nya Zeeland och är sedan 2009 godkänt inom EU. I Europa finns det dock en viss tvekan om hur man ska hantera vaccinerade grisar i livsmedelskedjan från slakteri till konsument, men flera aktörer i Sverige har visat intresse och nyfikenhet för vaccination, främst på grund av den ökade djurvälfärden.
——————————————-
CivIng Carl Brunius, SLU, institutionen för Livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Early immunocastration of male pigs”. Disputationen avser teknologie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 28 oktober 2011 klockan 09.15
Plats: Loftets hörsal, Ultuna, SLU.
Opponent: Dr. Giuseppe Bee, Agroscope Liebefeld Posieux, Posieux, Switzerland

Mer information
Carl Brunius, 070-483 43 85, carl.brunius@slu.se
Avhandlingen och en populärvetenskaplig sammanfattning, http://pub.epsilon.slu.se/8347/ [Ref 1]
Institutionen för livsmedelsvetenskap, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-livsmedelsvetenskap/ [Ref 2]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
– Porträtt Carl Brunius. Foto: Carin Brunius, https://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/Carl%20Brunius.jpg

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.