Stor klimatskillnad på olika biobränslen
När bioenergi eldas kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltför mycket, konstaterar forskare vid Göteborgs universitet. Användningen av bioenergi har stor påverkan på ekosystemen och det kan ta allt mellan 2 och 100 år för olika biobränslen att bli koldioxidneutrala.
– Om man använder ett träd som biobränsle skapar man en koldioxidskuld som måste ”betalas tillbaka” innan bränslet kan betraktas som koldioxidneutralt. Energiskog blir helt neutraliserad efter tre-fem år, medan andra träd växer så sakta att det tar upp emot 100 år innan de är koldioxidneutrala, säger Lars Zetterberg på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Användning av bioenergi påverkar ekosystemens kolförråd över tiden. Biobränslen där utsläppen kompenseras snabbt har en mindre klimatpåverkan än bränslen där det tar lång till för utsläppen att kompenseras. Ändå görs sällan skillnad på snabba och långsamma biobränslen i politiska sammanhang. Utsläpp från bioenergi ingår till exempel inte i länders åtaganden under Kyotoprotokollet.
I sin avhandling har Lars Zetterberg studerat olika typer av biobränsle och analyserat hur användningen av bioenergi påverkar ekosystemens kolförråd över tiden och vilken klimatpåverkan det innebär. Resultaten visar att biobränslen där utsläppen kompenseras snabbt har en mindre klimatpåverkan än bränslen där det tar lång till för utsläppen att kompenseras. Han visar vilken klimatpåverkan olika biobränslen har, vilket kan underlätta prioriteringen av olika bränslealternativ.
– Vilket tidsperspektiv man väljer har stor betydelse för resultatet. Att använda stubbar istället för kol som energi har en påtagligt lägre klimatpåverkan över en 100-årsperiod, men med ett 20-årsperspektiv är stubbar faktiskt sämre än naturgas. Att använda hyggesrester i form av grenar och toppar efter avverkning, liksom energiskog, minskar koldioxidutsläppen både på kort och lång sikt.
I EU:s kriterier för förnyelsebara bränslen föreslås att biobränslens klimatnytta ska beräknas utifrån en ”återbetalningsperiod” på 20 år. Det innebär att långsamma biobränslen riskerar att falla utanför ramarna.
– Vill man göra något åt växthuseffekten snabbt, då måste vi använda de bränslen som är bra på 20 års sikt. Men även om vi vänder utsläppstrenden finns behov av en långsiktig energiförsörjning. Då är det bra att ersätta stenkol med stubbar, även om vi inte ser resultat förrän efter 20 år.
I avhandlingen undersöker Lars Zetterberg också hur EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utvecklas för att bättre stimulera användningen av koldioxidsnåla bränslen.
Avhandlingen Instruments for Reaching Climate Objectives – Focusing on the Time Aspects of Bioenergy and Allocation Rules in the European Union’s Emissions Trading System försvarades framgångsrikt vid en disputation på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet. Handledare: Deliang Chen.
Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/26672
Kontaktinformation
KONTAKT:
Lars Zetterberg, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
08- 5985 6357
lars.zetterberg@ivl.se
