Skolrelaterat språk en utmaning för flerspråkiga elever
Språkliga drag typiska för akademiskt och skolrelaterat språkbruk används mer systematiskt av elever i högre skolår. För flerspråkiga elever kan det skolrelaterade språket vara en utmaning, beroende på när eleverna mött svenskan. Främjande faktorer kan vara att ha ett väl utvecklat modersmål, varför det är viktigt att modersmålsundervisning stöds av skolan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ulrika Magnusson har undersökt bruket av grammatiska metaforer i en- och flerspråkiga gymnasieelevers texter i nationella prov i svenska och i samma elevers texter i årskurs 9.
Grammatisk metafor anses utmärkande för bland annat vetenskapliga och specialiserade texter. En grammatisk metafor kan vara en nomalisering – en händelse som uttrycks som ett substantiv istället för ett verb. Med en nomalisering kan ”Rektor har meddelat mig det” (verb) istället bli ”Rektor har försett mig med ett meddelande” (substantiv). Adjektiviseringar är ett annat exempel på grammatisk metafor. Händelsen uttrycks då som adjektiv (”jag såg en rullande bil”) istället för som verb (”jag såg att bilen rullade”).
I Ulrika Magnussons undersökning blev det tydligt att gymnasieeleverna använde betydligt fler grammatiska metaforer än när de gick i nionde klass, men även att GM-bruket är mer utmärkande för texter med höga betyg:
— Det tyder på att användandet av grammatiska metaforer premieras i skolskrivandet, säger Ulrika Magnusson.
Olika flerspråkiga grupper av elever använde sig också på olika sätt av grammatiska metaforer. Elever som börjat tala svenska tidigt (före fyra års ålder) och elever som börjat tala svenska sent (efter sju års ålder) använde grammatiska metaforer i nästan lika hög utsträckning som enspråkiga svenska elever. En mellangrupp flerspråkiga elever, som börjat tala svenska mellan fyra och sju års ålder, använde däremot signifikant mindre grammatiska metaforer.
— Jag kunde se att de elever som börjat tala svenska mellan fyra och sju års ålder utnyttjade grammatiska metaforer i lägre grad. Detta kan bero på att de elever som börjat tala svenska tidigt har ett tidigt möte med språket, och de som börjat tala svenska sent har utvecklat sitt förstaspråk så mycket att de kan dra nytta av det. Det skulle kunna vara så att mellangruppen inte har någon av dessa fördelar, säger Ulrika Magnusson.
Ulrika Magnusson har också undersökt avvikelser från standardsvenska i elevernas texter. Avvikelserna följde ett annat mönster i förhållande till elevernas startålder för svenska än bruket av grammatiska metaforer.
— Här hade enspråkiga svenska elever minst avvikelser och de flerspråkiga eleverna hade fler avvikelser ju högre startålder de hade, säger Ulrika Magnusson.
Skillnaderna mellan grammatiska metaforer och avvikelser från standardsvenska i förhållande till startålder kan bero på att de representerar olika typer av kompetenser i andraspråksutvecklingen. Avvikelserna från standardsvenska antas hänga ihop med en allmänspråklig förmåga, som gynnas av ett tidigt möte med andraspråket. Grammatiska metaforer kan i stället representera en språkförmåga som är förknippad med litteracitet och som utvecklas både på första- och andraspråket.
— Elever som har svenska som andraspråk kan dra nytta av sina läs- och skrivkunskaper på sitt förstaspråk när de ska läsa och skriva på svenska. Därför är det viktigt att skolan stödjer modersmålsundervisning parallellt med undervisningen i svenska, säger Ulrika Magnusson.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår.
Avhandlingsförfattare: Ulrika Magnusson.
E-post och telefonnummer: ulrika.magnusson@svenska.gu.se, 08-1207 6738
Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. E-post: kristina.holmlid@svenska.gu.se
Länk till e-publicering: http://hdl.handle.net/2077/26644
