Ny metod kan minska bruket av antibiotika vid svininseminering
En ny metod för att behandla sperma som används vid insemination av svin kan leda till att man inte behöver använda antibiotika, vilket förekomer i dag. Det minskar också riskerna för antibiotikaresistens, enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Antibiotika används regelmässigt i de spädningsvätskor för sperma som används för artificiell insemination av svin för att förhindra tillväxt av förorenande bakterier och därmed öka hållbarheten. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu utvecklat en alternativ metod som kraftigt reducerar mängden bakterier i sperman och som kan göra användandet av antibiotika onödig.
Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett globalt och ökande problem inom både human- och veterinärmedicinen. Det effektivaste sättet att förhindra den ökande antibiotikaresistensen är att minska användandet av antibiotika.
Vid samling av sperma från galtar för produktion av spermadoser för artificiell insemination förorenas denna ofta av bakterier från omgivningen. För att förhindra att dessa bakterier får möjlighet att börja växa, och därmed förkorta spermiernas överlevnad och infektera den inseminerade suggan, tillsätts alltid antibiotika till de spädningsvätskor som används.
– I flera länder har denna ökade antibiotikaanvändning resulterat i en ökning av antibiotikaresistenta bakterier och det finns därför ett intresse av att reducera antibiotikatillsatsen, säger Jane Morrell, en av forskarna bakom studien. Vi har utvecklat en metod för att ta bort förorenande bakterier från svinsperma med hjälp av centrifugering genom en specifik kolloid som vi utvecklat för svinsperma, Androcoll-P.
I en nyligen publicerad studie visar SLU-forskarna att om spädd sperma utan antibiotikatillsats sparas i 24 timmar vid 16–18°C, vilket är den normala lagringstemperaturen, ökar bakterieantalet. Om däremot sperman först centrifugeras genom kolloiden försvinner bakterierna helt i hälften av proverna och reduceras betydligt i den andra hälften. Jämförelse mellan bakteriefloran före och efter centrifugering i prover med kvarvarande bakterier tyder på att centrifugering genom kolloiden inte bara tar bort förorenande bakterier utan också förhindrar att eventuellt kvarvarande bakterier ökar i antal.
– Vi tror att centrifugering genom vår kolloid har potential att bidra till minskningen av antibiotikaanvändningen inom svinsemin och därmed minska risken för utvecklingen av antibiotikaresistens. Nu återstår att anpassa metoden för praktiskt tillämpning och att se om bakteriereduktionen i proverna kvarstår längre än 24 timmar, säger Jane Morrell.
För mer information:
Vet med dr Jane Morrell, avd för reproduktion, inst för Kliniska vetenskaper, SLU.
E-post jane.morrell@slu.se; tel 018-67 11 52
