Inget samband mellan D-vitaminintag och starka ben
Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige över 60 år drabbas av benskörhet. I tidningarnas hälsospalter och reklam uppmanas särskilt kvinnor att äta D-vitamintillskott. Men en ny avhandling från Uppsala universitet visar att kostintaget av vitamin D inte spelar någon stor roll för risken att drabbas av benbrott eller för utveckling av benskörhet.
– Kostintaget av vitamin D förefaller inte påverka risken att drabbas av benskörhet eller benbrott i Sverige. Det kan bero på att solljus och ärftlighet spelar större roll för vitamin D nivåerna i blodet än kostintaget. Men inte heller vitamin D nivåer i blodet är starkt kopplat till vare sig benskörhet eller benbrott, bara 3 procent av alla frakturer verkar bero på D vitaminbrist, säger Greta Snellman, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
D-vitamin, som egentligen är ett hormon, behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium i kosten, ett ämne som tillsammans med fosfat bidrar till ett starkt och hållfast skelett. D-vitamin finns exempelvis i fet fisk som lax, sill och makrill, men också i lever och berikade lättmjölksprodukter och margarin. När huden utsätts för UV-strålning omvandlas solljuset till D-vitamin, men förmågan minskar med åren.
I de studier som ingår i avhandlingen har Greta Snellman utifrån registerdata analyserat sambandet mellan D-vitaminintag via kost och tillskott samt blodnivåer av vitamin D och risken att drabbas av benskörhet och benbrott. Våra geners betydelse för vitamin D nivåer i blodet har också undersökts. Studierna är utförda bland svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsalabaserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt bland medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska Tvillingregistret.
Förutom slutsatsen att det saknas belägg för att D-vitaminintag via kosten skulle minska risken för benskörhet/benbrott konstaterar hon att devisen lagom är bäst även stämmer här. Både låga och höga nivåer av D-vitamin i blodet kan vara skadligt då en av studierna visade att risken att dö i cancer var större bland män med de lägsta respektive högsta vitamin D nivåerna i blodet.
Det behövs mindre solljus än man tror för att bilda vitamin D. Efter 10-15 minuters vistelse i solen sommartid har ljushyade bildat stora mängder vitamin D.
– Vi som bor i solfattiga delar av världen som Norden har ljus hy, vilket kan bero på att vi anpassat oss genetiskt för att skapa så mycket D-vitamin som möjligt under sommaren och därmed bilda en buffert eller reserv inför vintern. Människor med mörk hy bildar mindre D vitamin än ljushyade. Därför behöver de vistas i solen längre tid för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin. Därför är inte säkert att vi kan ge samma kostrekommendationer när det gäller D-vitamin intag till ljushyade och mörkhyade svenskar, säger Greta Snellman.
För mer information kontakta:
Greta Snellman, ortoped, tel: 070-4852240, e-post: Greta.Snellman@surgsci.uu.se
