Hampa lovordas som energigröda
Hampa har goda förutsättningar att bli en viktig energigröda i Sverige. Avkastningen är hög, bekämpningsbehovet litet och grödan kan utnyttjas i form av såväl fastbränsle som biogasråvara. Det skriver Thomas Prade i en doktorsavhandling från SLU.
Den hampa som odlas i Sverige används främst till briketter för småskalig eldning, men det finns fler möjligheter att utvinna energi ur hampa. Hampa kan t.ex. eldas i stora kraftvärmeverk eller omvandlas till biogas genom rötning. Det gäller dock att välja rätt skördetidpunkt med hänsyn till hur hampan ska användas.
Industrihampans* förutsättningar som energigröda beskrivs nu i en avhandling av Thomas Prade från SLU i Alnarp. I såväl fält- som labbförsök har han undersökt hur grödans bränsleegenskaper förändras under tillväxten, den efterföljande vissningsfasen och fram till skörd följande vår. Fältförsöken visade att hampans produktion av biomassa är lika hög som, eller överlägsen, den hos flera andra energigrödor som odlas i Nordeuropa.
Om hampan ska användas för produktion av biogas är energiavkastningen högst under hösten. Rötningen är lika effektiv oavsett under vilken höstmånad hampan skördas, och därför är det bäst att skörda den när biomassaavkastningen är högst, dvs. i september–oktober.
Om hampan ska eldas för att producera el och värme, dvs. som fastbränsle, så är det vårskörd som gäller. Hampan är då torr och kan lagras utan energikrävande torkning. Dessutom har vårskördad hampa lika bra kemiska bränsleegenskaper som skogsbränslen, trots att hampa är ett stråbränsle. Risken att hampans aska ska orsaka problem i pannan är lika liten som för vedaska. Andra stråbränslen, som halm och rörflen, har högre askhalt och deras asksammansättning innebär ofta en mycket större risk för driftstörningar.
Nettoenergiavkastningen per hektar (energiutbyte minus insatsenergi) är hög, både när grödan används som biogassubstrat och som fastbränsle. En jämförelse av olika energisystem för hampa visade dock att användning som fastbränsle ger högst nettoenergiavkastning. System för produktion av biogas kräver högre energiinsatser och ger lägre omvandlingseffektivitet, men de ger å andra sidan fordonsgas, dvs. en energibärare med hög kvalitet.
Hampa har även andra fördelar. Behovet av bekämpningsmedel är litet tack vare en mycket god förmåga att konkurrera med ogräs, och hampa är en lämplig avbrottsgröda i spannmålsintensiva växtföljder. På bra jordar kan hampans biomassa- och energiavkastning öka med ca 30 procent vilket stärker dess konkurrenskraft både gentemot majs och sockerbetor (som biogassubstrat) och mot perenna grödor (som fastbränsle).
Förfinad teknik för vårskörd av hampa och en ökad efterfrågan från storskaliga kraftvärmeverk är faktorer som skulle öka användningen av hampa som fastbränsle. Avsättningsmöjligheterna för hampa som biogasråvara begränsas idag av tillgången på biogasanläggningar som utnyttjar energigrödor.
* Uttrycket ”industrihampa” betecknar hampasorter som innehåller försumbara halter av det drogklassade ämnet THC.
—————————————————-
Bioteknolog Thomas Prade, Område agrosystem, SLU, försvarar sin avhandling Industrial hemp (Cannabis sativa L.) – a high-yielding energy crop.
Tid: Fredag den 2 december 2011, kl 14.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp
Opponent: Professor Martin Kaltschmitt, Technische Universität Hamburg-Harburg, Tyskland
Mer information: Thomas Prade, 040-41 51 57, Thomas.Prade@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
