Blandningen avgör om ett ämne ger allergi
Med avancerad ljusmikroskopi kan forskare vid Göteborgs universitet visa att ett och samma ämne tas upp olika av huden beroende på hur det blandats ut – vilket kan avgöra om det orsakar en kontaktallergi eller ej. Blandningen påverkar också hur läkemedel i krämform tas upp av kroppen.
– Vi har också kunnat identifiera specifika celler och proteiner i huden som kontaktallergen interagerar med. Resultaten bidrar till att öka förståelsen för mekanismerna bakom uppkomsten av kontaktallergi, säger Carl Simonsson på institutionen för kemi vid Göteborgs universitet.
Huden är människans största organ och har många vitala funktioner, som att förhindra att sjukdomsframkallande mikroorganismer tränger in i kroppen. Den huvudsakliga barriären utgörs av ett mikrometertjockt lager av hudceller som kallas hornlagret. Trots att det är så tunt skyddar hornlagret effektivt mot upptag av till exempel bakterier och virus.
Huden är däremot inte anpassad till att hantera och förhindra upptag av många av de kemikalier som vi utsätter oss för i dagens samhälle. Det kan leda till olika typer av sjukdomar, som till exempel kontaktallergi som drabbar ungefär 20 procent av den svenska befolkningen.
I arbetet på sin avhandling har Carl Simonsson använt en avancerad form av ljusmikroskopi, kallad 2-foton mikroskopi, som gör det möjligt att visuellt följa ämnen som tas upp i huden. Metoden är unik då man inte bara kan se hur bra ett ämne tas upp, utan också hur det sker och var i huden det hamnar.
Hudens barriär och hur olika ämnen tas upp genom huden har också stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel. Krämer/salvor är i många avseenden ett intressant alternativ till tabletter som tas genom munnen. Då kan hudens barriärsegenskaper vara ett hinder, vilket ibland gör det svårt att få in tillräckligt mycket läkemedel genom huden för att det skall ge en klinisk effekt.
– Med hjälp av 2-foton mikroskopi har vi studerat en ny typ av salva som skulle kunna användas för att förbättra upptaget och därmed den kliniska effekten för vissa läkemedel som ska användas på huden, säger Carl Simonsson.
Avhandlingen New insights in contact allergy and drug delivery. A study of formulation effects and hapten targets in skin using two-photon fluorescence microscopy har försvarats framgångsrikt vid en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Charlotte Jonsson och Marica Ericson.
Länk till avhandlingen.
Doktorandprojekt har varit en del av Centrum för Hudforskning, SkinResGU,(http://www.skin.org.gu.se/) som är ett nybildat tvärvetenskapligt forskningscenter vid Göteborgs Universitet med fokus på att undersöka de molekylära processer som är inblandade när huden exponeras för läkemedel, kemikalier, nanopartiklar och strålning.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Carl Simonsson, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
031- 786 9110
carl.simonsson@chem.gu.se
Bildtext: Hud fotograferad genom 2-fotonmikroskop; epidermala celler och collagen i dermis. Foto: Carl Simonsson.
