Liten risk för större gotländska fjärilsutbrott
På Gotland finns det en koloni med tallprocessionsspinnare. Larverna gör skada på tall och utgör en allergirisk för människan. Man har befarat att ett större utbrott kan vara under uppseglande, men Cecilia Ronnås konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att spridningen till nya områden är begränsad och därför är risken liten för att angreppen ska växa i omfattning.
Nattfjärilen tallprocessionsspinnare, Thaumetopoea pinivora, har larver som utvecklar giftiga, mikroskopiska hår som kan orsaka allvarliga allergiska besvär. Larverna lever på tallens barr. En population har funnits på södra Gotland under lång tid, men under senare år har antalet larver ökat explosionsartat. Det kan orsaka omfattande skador på tallskogarna och på människors hälsa.
Cecilia Ronnås har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat egenskaper i larvstadiet som påverkar några olika insektsarters benägenhet att få utbrott. Många utbrottsarter är kolonilevande under larvtiden, så även tallprocessionsspinnaren. Det kan finnas flera fördelar med att leva i kolonier.
– Flera larver i en klunga kan bättre försvara sig mot rovdjur, de kan höja sin kroppstemperatur genom att sola sig i grupp och de kan hjälpas åt att komma åt svårtillgänglig föda, berättar Cecilia Ronnås.
Hennes studier på tallprocessionsspinnarlarver visar att antalet individer i en koloni är avgörande för att larverna ska få dessa fördelar, både vad gäller skydd mot rovdjur och temperaturreglering. Eftersom små larvkolonier kan slås ihop till större, kan en hög populationstäthet med många kolonier per träd vara gynnsam för artens överlevnad.
Tallprocessionsspinnarens larver kläcks tidigt på våren, vilket ger dem möjlighet att undkomma rovdjur som inte blir aktiva förrän senare på säsongen. Myror, till exempel, blir inte aktiva i träden förrän i maj, en månad efter det att larverna har kläckts. Larverna har då haft tid på sig att växa, och eftersom stora larver är bättre skyddade mot myror än små, är den tidiga kläckningen gynnsam för larvöverlevnaden, även om larverna växer mycket långsamt under den svala våren.
Tallprocessionsspinnarens kända förekomst i världen består av ett antal splittrade populationer, från Spanien till Östersjöområdet. Genetiska studier visar att arten under senare tid har spritt sig till nya områden, vilket är förvånande med tanke på dess begränsade spridningsförmåga. Resultaten visar också att arten aldrig har haft en sammanhängande utbredning över hela Europa.
– Det har funnits en oro att populationen på Gotland skulle expandera till följd av det pågående utbrottet, säger Cecilia Ronnås.
Därför har hon sökt efter eventuella nyetablerade populationer och med hjälp av genetiska studier jämfört dessa med utbrottspopulationen för att avgöra deras relativa ålder. Även om flera populationer återfanns utanför utbrottsområdet på Gotland, var inga av dessa populationer nyetablerade. Data visade även att fjärilarna inte förflyttade sig mycket mellan populationerna.
– Detta pekar på att artens utbredningsområde inte expanderar till följd av det pågående utbrottet, säger hon. Det innebär att oron för en utökad ”larvinvasion” på Gotland verkar vara obefogad.
——————————————–
MSc i biologi Cecilia Ronnås, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population Ecology at the Range Edge – Survival and Dispersal of a High-Density Lepidopteran Population”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 16 december klockan 13.00
Plats: sal L i Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Tero Klemola, Department of biology, University of Turku, Turku, Finland
Mer information
Cecilia Ronnås, cecilia.ronnas@slu.se, 018-67 26 54
Hemort: Uppsala
Mer om tallprocessionsspinnare
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
